Det är inte oskäligt att skidåkare på längden får betala en slant för att ha skidspår att tillgå innan den ”riktiga” snön fallit.
Världens bästa hälsa 2020.
Det är ingen blygsam målsättning Skellefteå kommun har.
Hälsa är ett vitt begrepp. Det handlar om hur vi mår: alkohol, narkotika och tobak, hemlöshet och ensamhet, mat- och motionsvanor, hur vi trivs på jobbet och därhemma och självklart vilka sjukdomar vi lider av, eller riskerar att drabbas av senare i livet.
Riksdagen beslutade i somras att omvandla de ursprungliga elva nationella folkhälsomålen till åtta. Till exempel omformulerades det övergripande målet till ett tydligt fokus på jämlik hälsa, där också ett nytt delmål om att främja ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla ingår.
I Skellefteå finns ett folkhälsopolitiskt program som sträcker sig till och med 2025. Tanken är att det ska ligga till grund för ett långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete. Det är många vackra ord, konkreta åtgärder är däremot en bristvara, precis som i andra dokument av den här typen.
Det svenska stillasittandet är en dödsfälla. Fortfarande dör fler av hjärt-kärlsjukdom än av något annat. Riskfaktorerna är välkända: tobak, för mycket stillasittande, för lite motion, matvanor och stress. Landstinget, kommuner, föreningar, företag och organisationer kan göra en del, men inte allt. Den som kan göra mest är du själv.
Det finns dock ett område där kommuner som Skellefteå kan göra skillnad. Det handlar om att erbjuda ”den breda massan” goda träningsmöjligheter till vettiga priser.
För några år sedan upplevde Skellefteå en regelrätt folkstorm. Kommunens politiker tyckte helt plötsligt att skidåkarna kunde betala en slant för att använda de välpreparerade skidspåren på Vitberget. Välpreparerade i förhållande till skidspåren utanför centralorten. Proteststormen gjorde att förslaget aldrig förverkligades.
Nu gör Skellefteå ett nytt försök att ta betalt av skidåkarna. Den här gången handlar det om en kilometerlång slinga, fabricerad av snö som ”blev över” från SM-veckan i mars och som sedan lagrats. Det är ett koncept som redan finns i andra kommuner som Örnsköldsvik, Umeå och Piteå.
Ett dagkort kostar 50 kronor, ett veckokort 150 och ett säsongskort 500. Barn och ungdomar upp till 18 år åker gratis. Det kan jämföras med att det kostar 65 kronor att besöka Eddahallen.
Det är ingen lätt uppgift som fritidsnämnden har när folkhälsoperspektivet krockar med kostnaderna. Frågan är vilken service till vilket pris, det vill säga hur mycket skidåkarna ska betala utöver skatten för att kunna åka skidor i slutet av oktober, eller motionssimmaren för att avverka några längder i en tempererad bassäng.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har länge varnat för att kraftiga skattehöjningar kommer att behövas om landets kommuner ska kunna behålla en ekonomi i balans.
Om inte skatten ska höjas krävs det kraftiga prioriteringar.
Det är därför inte oskäligt att skidåkare på längden får betala en slant för att ha skidspår att tillgå innan den ”riktiga” snön fallit.
För en kommun är det dock viktigt att hela tiden väga för- och nackdelarna med stora, kostsamma arenabyggen kontra anläggningar som gynnar motionärer. Ska motionärerna betala extra är det för kvalitet och god service de betalar för. Inte för det grundutbud som möjligheterna till en god folkhälsa kräver.
Skellefteå kommun får inte glömma bort målet: världens bästa hälsa 2020.