Foto: Erik Nylander/TT
Vinster i välfärden har varit ett hett diskuterat ämne nu i höst.
Vänsterpartiet har till och med föreslagit att sådana ska förbjudas helt, andra partier vill ha en större eller mindre begränsning. Vården måste, enligt Vänsterpartiet, befrias från det vinstintresse som innebär ett slöseri med skattepengar och sämre kvalitet.
Liknande tongångar hörs från den socialdemokratiska majoriteten i Skellefteå kommun och från landstinget.
Men det finns all anledning att fundera över vad ”det stora slöseriet” egentligen är.
2014 köpte socialdemokratiskt styrda Västerbottens läns landsting, enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting), minst privata vårdtjänster i hela landet.
När socialnämnden i Skellefteå nyligen behandlade frågan om fritt val av utförare inom hemtjänsten blev svaret, enligt samma logik, nej. Enligt socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) är detta en ideologisk fråga. Hans inställning är att det inte blir bättre kvalitet om man inför ett vinstintresse. (Norran 25/8 2016)
Men det finns tecken som visar på att Fahlesson och hans partikamrater har fel.
- För det första:
Det är inte vinstintresset som gör att människor startar företag i omsorgssektorn. I Företagarnas rapport ”Drivkrafter för vård- och omsorgsföretag” framgår det att den klart vanligaste orsaken till varför människor startar företag inom vård och omsorg är att förverkliga idéer om hur denna verksamhet ska kunna bedrivas. Näst vanligast är ”för att erbjuda högre kvalitet i de tjänster som erbjuds.”
- För det andra:
Omvård.se har sammanställt SKL:s senaste nationella patientundersökning där vårdtagare bedömer faktorer som tillgänglighet, upplevd nytta, förtroende och helhetsintryck. Resultatet visar att privat drivna vårdcentraler håller högre kvalitet än de offentliga. För Västerbottens del är det till och med så att en av de privata hälsocentralerna hamnar på topp 10-listan i landet, ytterligare två på topp 20.
- För det tredje:
Den vinst som företag i vård- och omsorgssektorn gör går inte automatiskt till soldränkta skatteparadis. Tvärtom. Företagarnas undersökning visar i stället att nästan hälften av de vårdföretag som går med vinst (40 procent) återinvesterar hela 75–100 procent av den i verksamheten i syfte att höja kvaliteten.
Sammanfattningsvis finns det tecken som tyder på att de problemen som vård- och omsorgssektorn i dag möter i sig skapar idéer om hur den kan göras bättre.
Det finns människor med starka drivkrafter att starta och erbjuda vård på nya sätt – och med högre kvalitet. Även i Skellefteå.
Genom att göra det så svårt för den som vill starta ett omsorgsföretag blir konsekvensen att de stora riskkapitalbolagen är de enda med musklerna nog att sätta igång.
Att inte ta tillvara de idéer och drivkrafter som finns bland de anställda, det är det som är det stora slöseriet.