STOCKHOLM 20081120 Susanne Lindarv, chef fˆr Sk‰rholmens vÂrdcentral tillsammans med Ann Braakman (th) Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / Kod 10090
Vem i hela världen kan man lita på?
Vårdval och vårdgaranti skulle ge bättre tillgänglighet i primärvården och större makt till individen.
Så blev det också. Det finns studier och analyser som styrker detta påstående, bland annat från Myndigheten för vårdanalys, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) samt Karolinska institutet.
Vårdval och vårdgaranti har missgynnat bland annat äldre och multisjuka, samtidigt som patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status har gynnats, menar kritikerna.
Så blev det också. Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om en likvärdig vård för alla, och att de svårast sjuka ska prioriteras, konstaterar Riksrevisionen i en genomgripande granskning.
Så vem i hela världen kan man lita på?
Vårdvalsreformen infördes av den förra alliansregeringen och lagstadgades 2010. Precis som med till exempel friskolereformen var tanken att flytta makten från politiker och tjänstemän till den enskilda individen. Att välja mellan doktor A och B borde i princip inte vara svårare än att välja mellan att handla på Ica, Coop eller Lidl.
Men så blev det inte, om man ska tro Riksrevisionens granskning, eller så var det precis så det blev, om man ska sätta sin tillit till någon annan.
Den allvarligaste kritiken som Riksrevisionen riktar mot vårdvalet och vårdgarantin handlar om hur reformen skapade en oönskad målkonflikt. Så här skriver riksrevisor Jan Lindahl: ”Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården”.
Det här är naturligtvis kritik som den nya rödgröna regeringen i allmänhet, och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) i synnerhet, har att förhålla sig till. Det har han och regeringen i praktiken också redan gjort genom att gå Vänsterpartiet till mötes, och efter en mycket kort remissrunda föreslå att tvånget för landstingen att erbjuda vårdval i primärvården ska avskaffas.
Är det rätt eller fel väg att gå?
Det här är en fråga där det ideologiska spannet mellan de politiska blocken är milsvitt – minst sagt. Det här också en fråga där Sverigedemokraterna, genom att rösta med de borgerliga partierna, kan fälla regeringens förslag.
Vårdval och vårdgaranti är en svår fråga, det finns både positiva och negativa effekter av reformen. Klokast vore att rätta till det som gått snett och samtidigt värna individens valfrihet.