Det går bra för Sverige.
Samtidigt har orosmoln länge tornat upp sig vid horisonten. Statliga Konjunkturinstitutet menar till exempel att bristen på arbetskraft med rätt kompetens är en avgörande utmaning för svensk konkurrenskraft och välfärd. Saknas kvalificerad personal får företagen svårare att växa. Det är inte falsk utan enkel matematik.
Det är en utveckling som Sverige står dåligt rustat inför. Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen, säger i en intervju i Dagens Nyheter (8/2 2018): ”Vi har en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft även på sikt och man hinner inte utbilda bort bristen.”
Finnes: Arbetssökande och lediga platser.
Saknas: Arbetssökande med rätt kompetens och tillräckligt med utbildningsplatser.
Konsekvens: Företagen får svårare att växa och tudelningen på arbetsmarknaden ökar.
Nu när mandatperioden närmar sig sitt slut kan man konstatera att den socialdemokratiskt ledda regeringen varit bättre på att spendera högkonjunkturens överskott än på att bidra till att lösa problemen på arbetsmarknaden. De ”mirakelinsatser” som regeringen initierat har mest handlat om att låta gamla, utskällda arbetsmarknadspolitiska program återuppstå under nytt namn. Fågel Fenix flyger igen, typ.
När dagens unga väljer gymnasieutbildning väljer de ofta att satsa på dem som är roliga och har status. Många utbildningar med goda jobbchanser lockar inte. Vem vill bli betongarbetare när man kan bli fotograf eller journalist? Vem vill bli undersköterska inom hemtjänsten när man kan bli musiker, sångare eller kompositör?
Riksrevisionen var allt annat än imponerad när man tidigare i år granskade regeringar och Arbetsförmedlingen och deras arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland annat fick regeringens analyser svidande kritik. Det talades om ”systematiska avvikelser mellan förväntningar och utfall” och att det ”indikerar att regeringen har otillräcklig kunskap om effektiviteten i sina arbetsmarknadspolitiska instrument”.
Det är kritik som heter duga.
Förra året sammanställde TCO statistik från Arbetsförmedlingen. Man hittade inte en guldgruva, men väl ett embryo till en sådan. Det visade sig nämligen att en tredjedel av de nyanlända har en bakgrund i yrken där det i dag råder störst brist. Där fanns sjuksköterskor, kockar, ingenjörer, undersköterskor, lärare och fordonsmekaniker.
En kompetens som måste tas tillvara.
Det handlar inte om personer som kan ta ett jobb, varken i dag eller i morgon. Men som med rätt insatser kan göra det i övermorgon. Regeringens snabbspår är ett sätt att få fler nyanlända med yrkeserfarenhet att komma i arbete. Men fler behöver matchas till snabbspåren.
Men det behövs också bättre matchning mellan arbetssökande och de lediga jobb som finns. Det finns också arbetsgivare, både offentliga och privata, som måste sluta sortera jobbansökningarna utifrån namn. Att inom offentlig förvaltning anonymisera ansökningarna är en väg som diskuterats.
Det går bra för Sverige.
Så bra att brist på arbetskraft med rätt kompetens hotar den svenska konkurrenskraften och den svenska välfärden.
När alltför få väljer att utbilda sig till bristyrken, såväl i ungdomsåren som senare i livet, och alltför många väljer att inte stanna kvar i yrken som lärare, sjuksköterska, polis och socialsekreterare har Sverige inte råd att nonchalera den kompetens som de nyanlända har.