Sverige står inför ett mansproblem

Ledare. Samhällen där männen är fler än kvinnorna, oavsett om det beror på aborter av flickfoster, migration eller något annat, tenderar att dra på sig en hel del problem – för bägge könen.

Samhällen där männen är fler än kvinnorna drabbas ofta av problem. Foto: Maja Suslin/TT

Samhällen där männen är fler än kvinnorna drabbas ofta av problem. Foto: Maja Suslin/TT

Foto: Foto: Maja Suslin/TT

Politik2017-01-16 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Vad händer i ett land där andelen män överstiger andelen kvinnor?

För första gången är männen fler än kvinnorna i Sverige. Trenden är liknande över hela världen, främst tack vare att män lever allt längre.

Men i Sverige rubbas balansen snabbare än i andra länder. Den främsta förklaringen är att majoriteten av dem som invandrat till Sverige är män, och då särskilt de unga ensamkommande, där pojkarna utgör ungefär 90 procent.

Förändringen ger skäl till oro. Sverige står inför ett mansproblem.

Samhällen där männen är fler än kvinnorna, oavsett om det beror på aborter av flickfoster, migration eller något annat, tenderar att dra på sig en hel del problem – för bägge könen.

Man skulle kunna tänka sig att den enda konsekvensen av ett samhälle med mansöverskott är ett större utbud på krogen för singelkvinnor. Men så är det inte.

Obalansen gör att en stor grupp män inte kommer att hitta en partner eftersom konkurrensen om kvinnorna ökar. Kvinnor tenderar i högre utsträckning än män att välja bort potentiella partners som har lägre utbildning och inkomst än de själva.

Särskilt problematiskt blir det alltså för de killar på landsbygden som ”blev kvar” och flyktinginvandrare. I förlängningen leder det till alienation och frustration.

Givetvis kommer det gå bra för många av de här unga männen. Men en stor del kommer troligen att få en motig start i vuxenlivet. Låg utbildning, arbetslöshet och svårigheter att bilda familj är en utmärkt grogrund för extremism, våldsbrott och gängbildning.

Inte för att dessa män av naturen är illvilliga, utan för att gruppdynamik och sociala omständigheter påverkar människors handlingar.

Svenska politiker måste därför redan nu rusta för ett samhälle där männen är fler än kvinnorna.

Ökad mansdominans gör att ”en snut i varje knut” blir en feministisk fråga. Fler unga män i det offentliga rummet kräver fler poliser. Den senaste trygghetsrapporten från Brå visar att kvinnors otrygghet ökat med 25 procent sedan 2015.

Enligt statsvetarprofessorn Valerie Hudson går det 123 pojkar på 100 flickor i åldern 16–17 år. Om det stämmer lär trygghetsstatistiken inte direkt vända i framtiden.

Att lägga krut på att motverka socialt utanförskap kommer i förlängningen att gynna hela samhället. Att staten, från och med i sommar, stryper kostnadsersättningarna för flyktingar riskerar att få negativa konsekvenser. Sämre boende leder till mer stress och i förlängningen social oro.

Men det finns också andra aspekter. Yrkesvalen följer ett könsmönster. Om andelen kvinnor sjunker finns det därför en risk att vård- och omsorgsyrken får stor brist på personal. För att välfärden ska fungera måste samhället därför uppmuntra män att söka sig till traditionellt kvinnodominerade arbeten.

Sverige borde också införa ett asylsystem med könskvoter av det slag som exempelvis Kanada har. Det skulle inte bara vara mer rättvist. Samhället som helhet skulle gynnas av ett asylmottagande som inte domineras av män.

Karin Pihl

Samhällen där männen är fler än kvinnorna drabbas ofta av problem. Foto: Maja Suslin/TT
Samhällen där männen är fler än kvinnorna drabbas ofta av problem. Foto: Maja Suslin/TT