Energiöverenskommelsen behöver uppdateras.
Det skriver M-ledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch Thor på DN Debatt (15/5 2019). Efter de senaste månadernas debatt om kärnkraftens roll vill Kristersson och Busch Thor bland annat värna de befintliga reaktorerna i energisystemet, och förändra målet om ett 100 procent förnybart system till ett mål om fossilfrihet.
Det har redan, och kommer fortsatt, att möta stort motstånd. Inte minst från Miljöpartiet.
Det är Miljöpartiet som är kravställaren bakom målet om förnybar energi, och som är den mest engagerade kärnkraftsmotståndaren.
Det är också skälet till att de inte kan tillåtas diktera villkoren för det svenska energisystemet.
Lärdomarna om vilka svårigheter och problem som finns med höga andelar förnybar el har kommit i en strid ström den senaste tiden. De tyska erfarenheterna visar exempelvis att elpriserna både blir högre i genomsnitt – Tyskland har nästan dubbelt så höga priser som kärnkraftslandet Frankrike – och att sol- och vindkraftens väderberoende skapar enorma prissvängningar.
I perioder är de tyska elpriserna till och med negativa, vilket undergräver investeringsviljan i energisystemet. I andra är elbristen stor, och landet får förlita sig till antingen egenproducerad kolkraft, naturgas eller på importerad el.
I Energimyndighetens senaste rapport om 100 procent förnybar elproduktion kan man konstatera att samma problem skulle uppstå i Sverige.
Scenarier där vindkraften producerar fem gånger så mycket som i dag leder ändå till kraftiga underskott på el i vissa perioder. Lite mer pålitligt blir systemet om man använder sig av mycket kraftvärme, men det innebär å andra sidan att stora mängder skog ska eldas upp för att producera el. Den biomassan kan göra större klimatnytta på andra sätt.
Risken är därmed mycket stor att Sverige blir beroende av importerad el, som i de allra flesta fall kommer att vara sämre ur klimatsynpunkt än den el vi producerar i dag. De stora svängningarna skapar också osäkerhet för den elslukande industrin, till skillnad från det leveranssäkra system som kärnkraftsproduktionen skapar.
Därtill minskar vår förmåga att exportera ren el. Energiforskaren Staffan Qvist, aktuell med boken Klimatnyckeln, har i en studie visat att den svenska kärnkraften fram till 2014 förhindrat utsläpp av runt två miljarder ton koldioxid i andra länder – motsvarande runt 40 år av Sveriges utsläpp på dagens nivå.
Sverige har inget omedelbart behov av ny kärnkraft. Flera befintliga reaktorer kan livstidsförlängas in på 2050- och 2060-talen. Sådana investeringar är billigare än att bygga ny vind- eller solkraft. Det är i och för sig tveksamt om det gäller Ringhals 1 och Ringhals 2, som Moderaterna och Kristdemokraterna vill.
Men att som främsta energipolitiska mål sätta att den övriga kärnkraften ska fasas ut är vansinne. Det leder till kraftigt försämrad leveranssäkerhet, stort importberoende av delvis fossil el, sämre exportförmåga och större behov av att styra elkonsumtionen. I strid med industrins behov.
Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor har rätt. Både Sverige och klimatet behöver kärnkraften.
Joakim Broman