Europas giganter. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande på väg till ytterligare ett krismöte om läget i Europa. Foto: Thibault Camus/AP/TT Foto: Thibault Camus.
EU är en unionsom ständigt verkar vara i kris. De senaste åren har ödesmättade ministermöten radats upp på grund av en hotande Grexit, vilket kan komma att avgöras på EU-toppmötet på söndag. Likväl, bakom de dystra rubrikerna finns ett Europa som sakta återhämtar sig efter år av recession.
Enligt Europeiska kommissionens senaste ekonomiska prognos syns en svag återhämtning av EU:s ekonomi. BNP för 2015 förväntas öka med 1,8 procent, vilket är något högre än tidigare prognoser. Det är små förändringar, men framförallt är det ett välbehövligt trendbrott.
Dessvärre förklaras den efterlängtade ekonomiska uppgången snarare av omvärldsfaktorer som lågt oljepris, stadig global tillväxt samt låga räntor än av effekterna av de tuffa reformer som många EU-länder genomfört i finanskrisens kölvatten. Mer behöver således göras för att stimulera den klena men ändå positiva ekonomiska utvecklingen.
Kommerskollegiums senasterapport om effekterna av EU:s inre marknad visar på tydliga långsiktiga förbättringar vad gäller gränsöverskridande handel inom Europa. När den europeiska inre marknaden först realiserades för omkring 20 år sedan uppgick medlemsländernas handel med varandra inte ens till tio procent av Europas BNP. 2014 hade siffran mer än fördubblats.Rapporten visar att EU:s inre marknad har lett till ökad handel och följaktligen till större välstånd. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till EU- eller EES-länder, detsamma gäller importen där över 80 procent kommer från länder i Europa.
Tyvärr har den fria rörligheten för tjänster inte utvecklats i samma takt. Delvis för att det tjänstedirektiv som syftade till att riva handelshinder implementerades först 2009 och dessutom innehåller många branschspecifika undantag.
Från svenskt hållhar det kommit kritik från facken som menar att direktivet urholkar den svenska kollektivavtalsmodellen och hotar arbetsrätten. Även omständigheter som språkbarriärer och kulturella skillnader gör det svårare för tjänster att korsa nationsgränser.
Att tjänstedirektivet fungerar dåligt är oroande, framförallt med tanke på tjänstefieringen av näringslivet. Det vill säga att många klassiska produktionsföretag ofta tjänar mer pengar på kringtjänster som installering, service och konsultverksamhet än på produkterna i sig. Här finns en stor tillväxtpotential men medlemsländer måste då lägga sina protektionistiska tendenser åt sidan och öppna upp för enklare regelverk och färre undantag.
Bakom medierapporteringen med byråkratiska EU-institutioner finns en tillväxtpotential som kan hjälpa medlemsländerna ut ur de ekonomiska svårigheterna som inte bara innefattar Grekland. EU-samarbetet är alltjämt ett politiskt och ekonomiskt integrationsprojekt som steg för steg genererar mer välstånd. Det är värt att hålla i minnet när allt fler medlemsländer talar om att stänga sina gränser.
Tove Mellgren