I skolans värld tar det tid att vända motgång till framgång. Många skolministrar har försökt.
Den politiker som tycker att det är rimligt att ta till alla till buds stående medel för att förbättra skolresultaten lär inte bli motsagd.
Men bortom stora organisatoriska förändringar, nya undervisningsmetoder och undervisningsredskap, och att lärare inte ska behöva fylla i en massa papper, finns det sådant som är relativt enkelt att genomföra.
Och som dessutom har visat sig fungera bra.
Uppmaningen till Skellefteås politiker lyder därför: Ge eleverna sovmorgon.
Det löser inte alla problem, men att senarelägga skoldagen har visat sig göra susen för både koncentrationen och närvaron. Dessutom slipper lärarna alla gäspningar och att morgonundervisa inför en halvsovande klass.
Och det handlar inte om att ungdomar är lata utan det hela är biologiskt betingat. Studier har visat att puberteten innebär en förändring i sömnrytmen som bidrar till senare sänggående och senare uppvaknande. Det har med hormontillväxten, som kräver mycket energi, att göra.
Detta har miljöpartisten Hans Brettschneider tagit fasta på i en motion till kommunfullmäktige – ”Senare skolstart för elever” – där han pläderar för att Skellefteå kommun provar senare skolstart i en högstadieskola/högstadieklass.
Det är svårt att se hur kommunfullmäktige ska kunna säga nej till Brettschneiders motion.
Det är bara för politikerna att bestämma sig; antingen sätter man sin tilltro till den samlade forskningen eller så bygger man sitt ställningstagande på tyckande och på känslor. Typ att det är bra för ungdomars karaktär att tvinga upp dem i ottan, trots att forskningen pekar på motsatsen.
En timmes förskjutning räcker för att förbättra både hälsan och skolresultaten. Det har man bland annat kunnat konstatera på Smedshagsskolan i Hässelby utanför Stockholm. Där har man i tio års tid börjat klockan nio och kunnat notera stora förbättringar.
– Allt färre elever kommer för sent och de är pigga ögon som möter mig i korridorerna. Vi kan se att koncentrationen ökar och meritvärdet höjts. Närvaron är mycket bättre nu och det är ju en förutsättning för att de ska kunna ta till sig kunskaperna, säger Lolitha Nilsson, rektor på Smedshagsskolan till SVT/Nyheter (13/1 2017).
Det saknas knappast utmaningar i skolpolitiken. Hur dagens ungdomar bäst ska förberedas för morgondagens arbetsmarknad är en komplex fråga.
Men en sak är i varje fall säker. Skolresultaten blir inte bättre av att det finns de som argumenterar mot vetenskapen och drar paralleller till sin egen ungdom där de ”minsann fick lära sig att veta hut” och att ”någon sovmorgon var det verkligen inte tal om”.
Förhoppningsvis lyssnar politikerna på vad Hans Brettschneider har att komma med och vad forskningen säger. Vad det handlar om är lärarnas och elevernas arbetsmiljö och skolans möjligheter att förmedla den kunskap som behövs för att klara sig i morgondagens samhälle.
Det handlar om att moralisera eller att reformera i en värld där moraliserande mer än något annat kommit att bli en symbol för politiker som gett upp alla reformambitioner.