Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar.
Ett vanligt sätt att tackla dem stavas omorganisation. Resultatet blir många gånger ett administrativt resursslöseri.
Den senaste tidens nyhetsrapportering har vittnat om flera sådana omorganisationer; samordning av polisen, införandet av länskliniker och omorganisation på kommunala förvaltningar.
Kritiken mot dessa förändringar har ofta handlat om den centralisering det kan leda till. Fler poliser vid kusten än i inlandet. Umekliniker i stället för länskliniker.
Men det finns också andra risker. Nämligen mer administration och mindre kärnverksamhet för pengarna.
Administrationen har ökat kraftigt i offentlig sektor. Lärare och läkare är två yrkesgrupper som vittnat om hur ökad administration leder till mer stress och mindre tid till kärnverksamheten.
Vissa studier visar att administrationen tar upp så mycket som hälften av arbetstiden och att behovet av möten, redovisningar och granskningar tränger undan de riktiga arbetsuppgifterna som att operera eller undervisa.
Det kan tyckas som en motsättning att satsningar för att effektivisera offentlig sektor leder till dess motsats, en minskad effektivitet alternativt att effektiviteten äts upp av administrativa kostnader.
Men enligt forskarna Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola, samt Anders Forsell, Uppsala universitet, är detta precis vad som tenderar att ske.
Fler chefer och mindre enheter verkar vara något av en trend inom stat, kommun och landsting. Omorganisationer tycks bygga på idén att mer organisation är en bättre organisation. Men fler organisatoriska enheter leder till fler chefer. Utan att de tidigare försvinner.
Över en tioårsperiod har antalet chefer i offentlig sektor ökat med 40 procent.
Polisens administrativa börda har, trots ökade resurser, till exempel blivit så stor att de inte hinner klarar upp vardagsbrotten.
Skellefteå kommun är, enligt Kommunrating, en av de kommuner i Sverige som har flest anställda per invånare. Innebär det att vi har mer kärnverksamhet med bättre kvalitet än andra kommuner? Svaret är nej.
Logiken för landstinget verkar vara densamma. Det senaste förslaget, länskliniker, innebär mindre enheter och fler chefer.
Med fler spridda enheter ökar administrativa relationer enheterna emellan. Organisationer inom organisationen ger ökat behov av redovisning, avtal, samordningsmöten, resursköp mellan enheter och så vidare. Man kan bara föreställa sig vad detta kostar i tid och resurser.
De försök till effektiviseringar vi ser i offentlig förvaltning riskerar att leda just till vad forskarna pratar om - mindre verksamhet och mer administration, stress bland de anställda och ökade kostnader, i stället för minskade.
Ur den synpunkten bör majoritetens politiker på alla nivåer försäkra sig och medborgarna om att nya organisationsförändringar leder till mer kärnverksamhet, inte mindre.