Foto: ERIK G SVENSSON.
”År 2013 när Skolverket senast sammanfattade läget för skolväsendet lyfte vi fram att situationen på olika sätt var bekymmersam. Nu är det ännu tydligare att vi har stora problem i den svenska skolan.”
Så skriver Skolverket i sin senaste lägesbedömning, som presenterades strax innan eleverna gick på sommarlov.
Läs meningarna igen. 2013 klassade Skolverket situationen som ”bekymmersam”. I dag är den värre. Värst, inser man när man läser rapporten, är att ingenting tyder på att utvecklingen är på väg att vända.
Nästan en fjärdedel av avgångseleverna saknar godkända betyg i ett eller flera ämnen. Var femte lärare har ingen lärarexamen och en av tre är inte behörig i de ämnen som de undervisar i. Dessutom ökar skolsegregationen och det blir allt tydligare att huvudmännen inte klarar av det kompensatoriska uppdraget.
Problemen slutar dock inte där. Enligt Kungliga bibliotekets undersökning från i maj går runt hälften av Sveriges elever i skolor som inte har ett ordentligt bemannat skolbibliotek. Detta trots att alla enligt lag ska ha tillgång till bibliotek, vilket inte är minst viktigt för att förbättra elevernas läsförståelse, som har försämrats kraftigt under det senaste decenniet. Vidare undervisar de mest erfarna och bäst utbildade lärarna i hög grad i skolor med goda elevförutsättningar eftersom Sverige, till skillnad från majoriteten av OECD-länderna, saknar ett system för hur man ska locka de bästa lärarna till skolor där de gör störst nytta.
Sist men inte minst levererar Skolverkets rapport på dolkstöten för alla som försöker bortförklara de svenska elevernas dalande Pisa-resultat: ”Skolverket kan inte se någon annan förklaring än att den kraftiga nedgången beror på sämre kunskaper.”
Det är det dags att inse det självklara: Svenska elever lär sig för lite i grundskolan. Och ja, det spiller över på gymnasieskolan och högskolan.
Det håller inte i längden och i stället för att lansera punktinsatser, som det nationella skolutvecklingsprogram som regeringen presenterade i torsdags, bör Sverige fokusera på det som enligt beprövade metoder långsiktigt höjer elevernas resultat: stärka lärarnas roll och kompetens. Och här finns inga genvägar. Vill vi att de bäst lämpade studenterna ska välja lärarutbildningen – den senaste tidens ökade söktryck är glädjande men långt ifrån tillräckligt – måste vi låta lärarna fokusera på undervisning, erbjuda karriärmöjligheter och visa att vi respekterar lärarnas profession.
På sikt kommer det att ge läraryrket en välförtjänt statushöjning, vilket i sin tur kommer att ge Sveriges cirka en miljon grundskoleelever den utbildning de förtjänar. Eller som Skolverket skriver i lägesbedömningen: “Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare.”
Bildrekommendation: spd64f45, föreställande ett klassrum med lärare och elever.
Bildtext: Strax före sommarlovet presenterade Skolverket årets minst överraskande nyhet: Att svenska elever presterar allt sämre på Pisa-testen beror på att de har allt sämre kunskaper.