Säg ja till surrogatmödrar

Utredningen kan bli ett steg mot en legalisering av surrogatmödraskap utan vinstintresse.

Foto: Foto: Sakine Madon

Politik2013-06-20 08:48
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Nu har regeringen gett grönt ljus till att surrogatmödraskap ska utredas av lagmannen Eva Wendel Rosberg, rapporterade Ekot i går.

Utredningen ser ut att bli ett steg mot en legalisering av surrogatmödraskap utan vinstintresse. Frågetecknen som behöver hanteras rör vem som då ska få bli förälder, om det behövs en speciell lämplighetsprövning och vad som händer om surrogatmamman eller föräldrarna ångrar sig.

De moraliska aspekterna kring kvinnans rätt att själv bestämma om hon vill vara surrogatmamma eller inte, och barns rätt till sina (biologiska) föräldrar är inga lätta frågor, men viktiga att utreda.

Var femte kvinna har svårt att bli gravid, och många homosexuella par längtar efter barn. Trenden med ett allt senare barnafödande ställer också till det. Som en bekant med insyn i mödravården berättade kommer det in kvinnor i 30-årsåldern som brister ut i gråt hos barnmorskan när det visar sig att de inte längre kan få barn på biologisk väg. Andra vet sedan länge att de inte kommer att kunna få barn, på grund av sjukdom eller annat.

Surrogatmödraskap är därför en realitet i dag. Minst 100 barn i Sverige har blivit till med hjälp av surrogatmödrar sedan 2007, enligt en enkätundersökning. Trots det har Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tidigare motsatt sig utredningar i frågan, även om KD accepterar den aktuella utredningen då den stöds av en riksdagsmajoritet.

Det är inte varje dag dessa två partier är överens, men särartsfeminister går att finna även inom den svenska vänstern. Ett exempel är författaren Nina Björk, ett annat är debattören Kajsa Ekis Ekman, vars bok ”Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan” har hyllats i vänsterkretsar.

Kvinnor i fattiga länder ser förmodligen barnafödandet som en snabb väg ut ur fattigdom; ett barn kan belönas med en ersättning som motsvarar flera årslöner för en medelinkomsttagare. Fattigdom och elände skapar även situationer där människor utnyttjas. Att tillåta surrogatmödraskap i Sverige, utan vinstsyfte, skulle komma runt risken för utnyttjande i så kallade ”barnfabriker” i Indien.

Kommersiellt surrogatmödraskap är inte okomplicerat, altruistiskt surrogatmödraskap är en aning mindre komplicerat. Även om sjukvården inte ger assisterad befruktning till kvinnor som inte avser att behålla barnet, och även om surrogatmödraskap i dagsläget är förbjudet, finns en realitet att ta hänsyn till. Att behålla förbud för att en fråga är komplex duger inte.

undefined