MALM÷ 200100218 - Shneur Kesselman, rabbin i den judiska fˆrsamlingen i RosengÂrd Foto: Stig-Ake Jˆnsson / SCANPIX / Kod: 70040
Sverige har gjort sig känt som ett tolerant, öppet och tryggt land. Men det tycks inte stämma längre.
En kommande rapport från nämnden för statligt stöd till trossamfund visar att det är förknippat med fara för många att tillhöra en religiös minoritet, och att religiösa lokaler drabbas av vandalisering i större utsträckning än tidigare.
Statistik från Brottsförebyggande rådet vittnar om att rapporteringen av hatbrott mot religiösa minoriteter ökar för varje år. Det har även kommit varningar från judar och muslimer om en tilltagande hotbild.
Enligt en enkätundersökning gjord bland Sveriges muslimska föreningar har två tredjedelar av moskéerna drabbats av vandalisering, och knappt hälften av hot av olika slag. Förra året utsattes moskéer i bland annat Stockholm, Flen och Fittja för skadegörelse. Och för några veckor sedan anlades en mordbrand i moskén i Avesta.
Judehatet i Sverige har varit mer intensivt i år än på länge, på grund av upptrappningen i konflikten mellan israeler och palestinier. I sommar har judar utsatts för misshandel, ofredande och hot, och religiösa lokaler har vandaliserats. Lena Posner-Körösi, ordförande för Judiska Centralrådet, säger att den våg av antisemitism som har drabbat Sverige det senaste året är något hon aldrig har bevittnat förut (Expressen 30/7 2014).
Ett problem många judiska och muslimska församlingar har gemensamt är oron för den egna säkerheten, och bristande ekonomiska resurser för att kunna vidta de nödvändiga förebyggande åtgärderna.
Judiska Centralrådet har vid ett fåtal tillfällen fått pengar av regeringen för att kunna öka säkerheten. Men pengarna räcker inte särskilt långt med tanke på de stora behov som finns. I Stockholms judiska församling går 25 procent av medlemsavgiften till att säkra medlemmarnas trygghet, något som egentligen borde finansieras från politiskt håll.
De muslimska samfunden har hittills inte tilldelats statliga medel för säkerhetssyften. Även om flera muslimska ledare har understrukit behovet av resurser till olika typer av preventiva åtgärder.
Att alla inte kan känna sig säkra i Sverige är inte bara ett problem för de direkt berörda, det är ett demokratiproblem. Om religionsfrihet verkligen betyder något måste Sveriges religiösa minoriteter kunna känna sig trygga.
Därför krävs mer förebyggande arbete i form av säkerhetsåtgärder, finansierade med hjälp av offentligt stöd. Ifall inte nödvändiga medel skjuts till är inte vackra utfästelser om mångfald och tolerans särskilt mycket värda.
Naomi Abramowicz