Bland alla bilder på döda och skadade, på hus som kollapsat och ett desperat sökande efter överlevande, en bild av lycka.
På Sandhyasjukhuset i Katmandu, huvudstad och kommersiellt centrum i Nepal, leker Suresh Parihar med sin dotter Sandhya.
Det är dagen efter det förödande skalvet i Nepal. Räddningsarbetare gräver fram kroppar ur rasmassorna, den sammanlagda officiella dödssiffran överstiger 2 000, men det är en siffra som befaras stiga till över det dubbla.
Internationella hjälporganisationer har börjar mobilisera, men som alltid är samordningen att problem. Systemet vid internationell katastrofhjälp fungerar inte fullt ut.
I ett land som Tibet med en dåligt fungerande politisk och administrativ ledning är extern samordningen extra viktig. Enda möjliga utvägen är att låta FN fullt ut styra internationella hjälpinsatser av det här slaget.