Nämndemannasystemet kritiseras eftersom Sverigedemokraternas politiska framgångar ger partiet inflytande över landets migrationsdomstolar. Men systemet med partipolitiskt utsedda nämndemän är problematiskt, alldeles oavsett SD eller andra främlingsfientliga partier.
En av dem som har reagerat på att SD kommer att få inflytande i migrationsdomstolarna är advokaten Bo Forsberg i Luleå, som har uttryckt oro över att partiets hållning i invandringsfrågan kan ge konsekvenser för asylsökande (Sveriges Radio, 24/11 2014). Även Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, är kritisk och tror att förtroendet för migrationsdomstolarna kan komma att undergrävas.
Det är svårt att se en sverigedemokrat som objektiv, fri från partibok, när olika fall ska avgöras i migrationsdomstolen. Jag hade inte blivit överdrivet glad om exempelvis Kent Ekeroth (SD) skulle avgöra min framtid. I somras avslöjades det att en av partiets dåvarande nämndemän i Göteborg skrev ”Jag skall gärna erkänna: Jag VILL diskriminera muslimer” på sin Facebooksida (Göteborgs–Posten 22/7 2014).
Men vad jag än tycker om SD, och vice versa, är problemet med politiskt färgade nämndemän inget nytt. Det vore därför synd om diskussionen om nämndemannasystemet stannade vid att handla om ett parti.
I grunden behövs det en tydligare åtskillnad mellan politiken och juridiken, en åtskillnad som omöjliggörs när nämndemän utses av politiska partier. Som juristen Mårten Schultz har beskrivit det, är det största problemet inte att nämndemän kan komma från främlingsfientliga partier, utan att de ”över huvud taget rekryteras bland de politiska partierna”.
Tanken bakom systemet– att allmänheten ska finnas representerad i domstolarna – är visserligen sympatisk. Frågan är bara hur väl partiutsedda nämndemän representerar den breda allmänheten.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att hälften av nämndemännen ska komma från en fri kvot, dit alla ska kunna anmäla intresse för nämndemannauppdrag. Genom lottning skulle då ”verklighetens folk” kunna kallas in som nämndemän. På så sätt skulle nämndemannakåren kunna spegla allmänheten bättre. Andra vill i första hand se en ökad professionalisering, fler jurister, i domstolarna.
Det viktiga är att nuvarande system utsätts för relevant kritik, som inte enbart handlar om Sverigedemokraterna.