Den 29 september hade Stefan Löfven precis fått i uppdrag att bilda regering och i Sverige var vi upptagna med att diskutera riskerna för parlamentariskt kaos. Samma dag gick Kina, enligt Världsbankens beräkningar, om USA och blev världens största ekonomi.
Kinas, Indiens och övriga Asiens ökade betydelse i världsekonomin är en av de trender som lyfts fram i rapporten ”2025: en helt annan värld?” från ”Kansliet för strategisk analys”, en avdelning inom regeringskansliet som förser regeringen med analyser av läget i omvärlden ur ett perspektiv längre än dagspolitikens.
Utvecklingen som beskrivs i rapporten illustrerar hur världen inte längre kretsar kring Europa och USA. Ekonomiskt är detta redan tydligt. Asiens andel av världens BNP har ökat från 31,9 procent 2000 till 42,6 procent 2013. Om fem år beräknas den nå cirka 47 procent, samtidigt som 59 procent av världens befolkning kommer att finnas i Asien.
En betydande del av denna befolkning kommer att tillhöra en växande medelklass. En prognos gör gällande att den globala medelklassen (av FN definierat som hushåll som spenderar mellan 10 och 100 dollar per dag) kommer att växa från 1,8 miljarder människor 2009 till 4,9 miljarder 2030, varav 2,7 miljarder i Asien.
Denna utveckling kommer även att göra politiska avtryck i takt med att både Kina och Indien höjer rösten i världspolitiken. Exempelvis har Kinas andel av världens försvarsutgifter ökat snabbt, från 1,8 procent vid millennieskiftet till 7,2 procent i dag.
Parallellt med denna tyngdpunktsförskjutning i världsekonomin sker en mycket snabb teknisk utveckling, där digitaliseringen omformar hur ekonomin fungerar. Det handlar inte bara om att en allt större del av världens befolkning är uppkopplad mot internet, utan också om hur robotisering och automatisering förändrar produktionen av varor och tjänster i grunden. Något som kommer att leda till både bättre tjänster och billigare varor, men även till färre jobb i många branscher.
Det här är trender som kommer att påverka vår vardag i Sverige, både sett till nya möjligheter för svenska företag och hur vi lever våra liv. Men det för även med sig politiska utmaningar. Vi kommer exempelvis att behöva lära oss att kinesisk inrikespolitik kan ha lika stor betydelse för svenska exportföretags möjligheter, som vem som är USA:s president.
Men det blir också avgörande att vårda det som lagt grunden för vår konkurrenskraft. Det handlar om att bejaka öppenhet och ny teknik samtidigt som vi måste hitta vägar att möta de sociala utmaningar en allt snabbare omvandlingstakt i ekonomin och utslagning av gamla jobb för med sig.
Sveriges framgångar har byggt på förmågan att kombinera en dynamisk kapitalism med social sammanhållning. Det är en bra utgångspunkt även när vi tar sikte på 2025.
Svend Dahl