Hur röstar de kristna väljarna?
Ja, inte är det på Kristdemokraterna i varje fall. Endast tio procent kommer att göra det i höstens val enligt en undersökning publicerad i den kristna tidningen Dagen. Det räcker inte långt. Inför valet 2014 skulle 24 procent göra det.
Det finns ingenting som talar för att det skulle se annorlunda ut i Skellefteå. Med 3,85 procent av rösterna i förra valet är KD det minsta partiet i kommunfullmäktige, och riskerar att åka ur. Det minsta partiet brukar inte få speciellt mycket utrymme och uppmärksamhet.
Det var den 9 oktober 2015. KD höll riksting. Den kvällen blev Kristdemokraterna helt plötsligt partiet på allas läppar. Partiledningen hade blivit överkörd, rikstinget röstade för att KD skulle lämna Decemberöverenskommelsen. Och gjorde därmed en insats för demokratin.
Men varken på riksplanet eller i lokalpolitiken lyckades KD förvalta chansen. Det tystnade fort kring KD igen.
I Skellefteå för KD en undanskymd tillvaro. Man har inte lyckats profilera sig i sina hjärtefrågor. Gruppledaren Charlotta Enqvist har inte agerat med den pondus som en lokal ”partiledare” behöver göra. Den här gången är det Petter Ershag, en 41-årig egenföretagare från Kåge, som toppar kommunlistan.
En lista med 19 namn som i stort följer principen varannan herrarnas.
Lokalt är Kristdemokraterna svårplacerat rent politiskt. Ett stödparti åt den borgerliga alliansen, absolut, men sedan? Deras lokala valmanifest ”För hela Skellefteå” skulle kunna vara skrivet av vilket annat borgerligt parti som helst. Om man bortser från familjepolitiken. Där är KD fortfarande KD, det vill säga konservativt..
Att värna det småskaliga, skolor och äldreboenden utanför centrala Skellefteå, och samhällsservice i byarna, skulle kunna vara hämtat från Centerpartiets valmanifest, att värna om levande älvar och vattendrag, för miljöns och friluftslivets skull, är formuleringar som Miljöpartiet utan några som helst problem skrivit under på.
Däri ligger också en del av Kristdemokraternas problem, både på riksnivå och på lokal nivå. Sökandet efter en politisk plattform, en ideologi som inte bara attraherar partiaktiva utan även väljarna. Sökandet efter ”verklighetens folk” som den förre KD-ledaren Göran Hägglund uttryckte det fortsätter.
Kristna väljare söker uppenbarligen inte ett tydligt högerparti. Kristna väljare söker i stället en mänsklig röst med lösningar så att Sverige håller ihop, och som försvarar de svaga. En socialliberal politik baserad på kristna värderingar kan vara KD:s väg framåt, både i Skellefteå och på riksplanet.
Kristdemokraterna måste helt enkelt hitta tillbaka till sina kärnväljare, de som försvunnit till Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och inte minst Centerpartiet. Kristdemokraterna måste göra en bra valrörelse lokalt, om inte är risken stor att åtta partier i kommunfullmäktige i Skellefteå blir sju.
Kristdemokraterna är ett parti med uppenbara problem. Det största är att partiet inte längre tillför något unikt. Det är någonting som nästa lokala gruppledare måste ta itu med, om nu Kristdemokraterna får tillräckligt många röster för att komma in i fullmäktige vill säga.