Kommunalrådet Maria Marklund (S), kommunchefen Kristina Sundin Jonsson, Hans Kreisel, vd och koncernchef för Skellefteå Kraft, och oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) sedan det står klart att Skellefteå är en av två orter som går vidare i kampen om Northvolts etablering av Europas största batterifabrik. Foto: Johanna Norin/Skellefteå kommun
Spänningen är olidlig.
Scenariot är som skapat av deckardrottningen Agatha Christie.
Från början var ett 40-tal kommuner i Sverige och i Finland intresserade av Northvolts batterifabrik. De 40 kommunerna blev först tio, åtta i Sverige och två i Finland, sedan bara två, Skellefteå och Västerås. Ungefär som i Christies ”Och så var det bara en”, som egentligen hette någonting helt annat.
Därmed lever drömmen vidare om att Europas största batterifabrik ska placeras i Skellefteå.
”Efter en djuplodande analys av tio mycket intressanta alternativ för Northvolts första fabrik har vi efter en samlad bedömning landat i att det finns bäst förutsättningar i dessa två orter”, säger vd:n Peter Carlsson i ett pressmeddelande.
När han besökte Skellefteå för två månader sedan konstaterade han att den tilltänkta placeringen i Hedensbyn var jätteintressant: ”Den ligger nära staden och nära hamnen. Dessutom finns bra möjligheter till en fungerande logistik med väg, järnväg och båt samt ett tydligt sätt att knyta an energiförsörjningen.”
Så låt oss för en stund leka med tanken att Northvolt placerar sin batterifabrik i Skellefteå och att företaget lever upp till sina utfästelser. Då handlar det om en etablering som förutom mellan 2 500 och 3 000 anställda på själva fabriken sannolikt också kommer att generera lika många kringjobb och indirekta arbetstillfällen.
För en kommun som Skellefteå, med en nödvändig befolkningsökning som inte riktigt vill ta fart, hade det varit rena rama jackpoten. Samtidigt ställer en sådan etablering oerhört stora krav på kommunen. Bostäder måste uppföras, infrastruktur behöver byggas ut, den samlade kommunala servicen stärkas.
Det är bara att hoppas att kommunen redan nu har en färdig plan. För när Northvolt väl trycker på knappen, och bestämmer sig för att köra och var fabriken ska ligga, kommer det att gå snabbt, byggstart redan nästa år. Därefter ska produktionen starta 2020 och vara i full gång 2023.
Hur mycket det kommunala bostadsbolaget Skebo kommer att bygga, hur mycket privata byggherrar vill stå för, hur fördelningen mellan villor och lägenheter och mellan hyresrätter och bostadsrätter kommer att se ut är naturligtvis för tidigt att säga. Men det skulle förvåna om inte Skebo tvingas fortsätta att sälja ut delar av sitt äldre lägenhetsbestånd för att ha råd att bygga nytt i den här omfattningen.
För inte så länge sedan var den gängse bilden av Norrland en åldrande, klagande, bidragsberoende och handlingsförlamad del av Sverige. Den bilden är på väg att förändras. I takt med att miljömedvetandet ökar har den förnybara norrländska vattenkraften blivit ett kraftfullt vapen i kampen om framtida företagsetableringar.
Luleå kommun kunde lova 100 procent grön och förnybar energi. Det och kylan var två tungt vägande anledningar till att Facebook byggde sina serverhallar i där. Skellefteås kommunalråd Maria Marklunds (S) lockar också, bland mycket annat, 100 procent förnybar energi.
Vad som kommer att fälla det slutgiltiga avgörandet, om det blir Skellefteå eller Västerås som får batterifabriken, är svårt att veta.
Om det överhuvudtaget blir någon batterifabrik. Ekonomijournalisten Jesper Mothander på Dagens Industri är till exempel måttligt imponerad. Han menar att ”Tesla-svenskens” lockbete är en ”cocktail av ovetenskapligt underbyggda påståenden och stora förhoppningar.”
För Skellefteås del är nog det bästa man kan göra att arbeta vidare, vänta och se hur det hela utvecklar sig.