160 000 asylsökande från Italien och Grekland ska omfördelas till andra EU-länder. Den 9 oktober landade de första i Sverige. Foto: Robert Nyholm/TT
Förra veckan landade ett chartrat plan på Luleå flygplats.
Ombord fanns 19 eritreaner som sökt asyl i Italien.
Bakgrunden är EU:s beslut att omfördela 160 000 asylsökande för att avlasta mottagarländerna i Sydeuropa. Det betyder att principen att en person ska ansöka om skydd i det första säkra europeiska land som han/hop kommer till – det som kallas för Dublinförordningen – delvis inte gäller.
Det är inte så kontroversiellt som det låter. Dublinförordningen var felkonstruerad från början, vilket bland annat märks genom att många söker asyl i Sverige och Tyskland, som enbart har gräns till andra europeiska länder.
För att kunna hantera den nuvarande situationen bör EU-kommissionen skrota förordningen och ersätta den med ett allmänt fördelningssystem, likt det som de 19 eritreanerna har fått del av, men som inte enbart omfattar flyktingar som har lyckats komma hit för egen maskin.
Minst lika viktigt är att ta ett samlat grepp om EU:s migrationspolitik, exempelvis genom att införa ett mer gemensamt förhållningssätt till kvotflyktingssystemet som då kan expandera.
Det senare är redan på väg att bli verklighet. I år kommer världens länder att ta emot cirka 150 000 kvotflyktingar, vilket är en ökning från i fjol. Utöver det meddelar allt fler länder att de kan komma att öka sina kvoter ytterligare.
Om EU som politisk union verkligen vill göra skillnad är det här vi bör börja. Dels genom att förmå medlemsstaterna att ta emot fler kvotflyktingar. Dels genom att införa humanitära visum, så att de mest utsatta kan resa in i Europa och söka asyl utan att riskera livet. Det senare är något som just nu ses över av en kommitté inom EU (Studio Ett 14/10 2015).
Dessutom vore det välkommet om transportörsansvaret, som innebär att flygbolag som låter människor utan tillstånd flyga till ett annat land får dryga böter, avvecklas. Det är inte rimligt att lägga den sortens myndighetsansvar på privata bolag.
Det framförde Thomas Jacobsson, ansvarig för regional säkerhet på SAS, under seminariet ”Europas ryska roulette”, som arrangerades i onsdags av Morgonforum, en plattform för idédebatt.
Sofia Sjöberg, handläggare för flykting- och migrationsfrågor vid Svenska Kyrkan, gick så långt att hon öppnade för slopade visumkrav för människor från vissa länder.
Oavsett om man håller med om förslagen eller inte är det dags att inse att migration är en del av globaliseringen och att människor kommer att röra på sig för att förbättra sina liv, även om det är taggtråd, djupa hav eller visumkrav i vägen. Det är ingenting som vare sig kan eller bör stoppas.
Däremot borde det vara självklart att enas om att migrationspolitiken inom EU behöver synkas eftersom unionen har gemensamma yttre gränser och fri rörlighet inom dem. EU:s nyupprättade mottagningscentraler i Italien och Grekland, så kallade hot spots, är ett steg i den riktningen.
Nya tider kräver helt enkelt nya system.
Susanne Nyström