FOTO: BERTIL ENEVÅG ERICSON/TT
Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (bilden) i spetsen föreslår att betyg införs från fjärde klass, att nationella prov rättas externt och ett läskunnighetsmål införs i första klass.
FOTO: BERTIL ENEVÅG ERICSON/TT
Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (bilden) i spetsen föreslår att betyg införs från fjärde klass, att nationella prov rättas externt och ett läskunnighetsmål införs i första klass.
Sedan Pisa-chocken i december har politiska utspel om skolan haglat över svenska folket. För bara två veckor sedan presenterade regeringen lågstadielyftet och sedan tidigare finns bland annat förslag om att göra grundskolan tioårig, minska lärarnas administrativa börda, skapa fler platser på lärarutbildningen och att införa läxhjälp och sommarskola. Lägg till sjösättningen av två utredningar; en nationell om ordning och reda i klassrummen och en av OECD om den svenska skolans kunskapskris. Det börjar bli fullt i förslagslådan.
Därför är det stor risk att Alliansens senaste utspel, om att de nationella proven ska börja rättas externt, försvinner i den skolpolitiska idéhögen (DN Debatt, 2014-03-24). Låt oss hoppas att så inte blir fallet, för till skillnad från populistiska propåer om mindre klasser och läxhjälp, som på sin höjd påverkar resultaten på marginalen, är förslaget värt ett stort A. Om det ska vara någon vits med att alla elever i hela landet, i en specifik årskurs, skriver samma prov samtidigt, måste rättningen vara likvärdig.
Så är det inte i dag. Det som är godkänt i en skola kan vara mycket väl godkänt i en annan, vilket inte nödvändigtvis beror på att lärare vill gynna sina egna elever. Det kan lika gärna vara så att lärare anpassar sig till den generella kunskapsnivån i elevgruppen, och den skiljer sig mellan skolorna.
Tvärtemot vad man kan tro är de största förlorarna med det nuvarande systemet inte de högpresterande eleverna som i vissa fall snuvas på högsta betyg – utan de lågpresterande niondeklassarna som får överbetyg. Inte för att det är tråkigt med ett fint dokument, utan för att de blir lurade att de har klarat grundskolan, när de i själva verket skulle behöva mer undervisning. Externt rättade prov förhindrar grundskolor från att sänka betygskraven, för att på så sätt dölja sina elevers låga kunskapsnivå. Det är framför allt viktigt för att eleverna ska klara gymnasiet med fullständiga betyg, vilket är svårt för dem som saknar tillräckliga kunskaper från grundskolan.
Som grädde på moset minskar lärarnas administrativa börda om de slipper rätta nationella prov, och om man kombinerar externt rättade prov med att skolorna förbjuds att sätta slutbetyg som skiljer sig markant från elevernas samlade resultat på de nationella proven, stoppas betygsinflationen. Då blir det svårare för skolor att locka elever med glädjebetyg. I stället får de enbart konkurrera genom att erbjuda en bra utbildning.
Enligt en rapport från Skolverket skulle central rättning av de nationella proven kosta drygt 200 miljoner kronor per år. Om det gör svensk grundskola mer likvärdig, och förhindrar betygsinflation, är det väl investerade pengar.
Susanne Nyström