Alla kommer ihåg dem. Sommarplågorna och hitsen. Men vissa sommarfenomen gör också bestående avtryck.
För två år sedan spreds en viral trend över världen. Kändisar som Microsoft-grundaren Bill Gate och mediemogulen Oprah Winfrey filmade sig själva när de hällde en hink med isvatten över sig. Fenomenet hette Ice-Bucket Challenge och syftet var att donera pengar till forskning om nervsjukdomen ALS. Snart började människor runt hela världen att delta.
Kampanjen möttes av kritik. ”En självförhärligande kändis-fluga” skrev brittiska The Telegraph. ”Sjukdomen hamnade i periferin”, gick att läsa i Time. Men faktum är att kampanjen samlade in 860 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär hälften av vad Cancerfonden delade ut i forskningsmedel under hela förra året.
Och nu kommer resultaten. Ett forskningsprojekt, som drivs med hjälp av Ice-Bucket Challenge-donationer, meddelade nyligen att forskare har identifierat en gen associerad med sjukdomen. Det kan möjliggöra nya behandlingsmöjligheter. Avgörande forskningsfinansiering kan starta med en tramsig viral film, men sluta med ett värdefullt forskningsgenombrott.
USA, där största delen av pengarna samlades in, har en svagare välfärdsstat och en längre tradition av filantropi än Sverige. Men svenskarnas vilja att skänka pengar och engagera sig har ökat kraftigt den senaste tiden.
2015 var ett rekordår och nyhetshändelser påverkar. Två veckor efter att bilden på den omkomna treåringen Alan Kurdi publicerades fick Läkare utan gränser in tio gånger så många spontana månadsgivare som vanligt. Både flyktingkrisen och Ebolautbrottet i Västafrika var exempel på händelser som fick människor att öppna sina plånböcker.
Under det senaste året har 74 procent av svenskarna gett pengar till välgörenhetsorganisationer. I samband med flyktingkrisen ökade även svenskarnas vilja att engagera sig rent praktiskt. Genom att skänka kläder, starta egna insamlingskampanjer eller arbeta som volontärer i en organisation. Det svenska civilsamhället gör fortfarande ovärderliga insatser för den ansträngda flyktingsituationen.
Forskningen har identifierat ett särskilt ord för känslan man får i magen när man skänker pengar. Det kallas ”warm glow”, den varma glöden. Studier visar att människor som delar med sig mår bättre, även om effekten varierar hos olika personer.
Även om virala kampanjer på internet kan vara banala vid första ögonkastet, kan de göra stor skillnad. Man kan tycka att arrangemang som artistgalan ”Hela Sverige skramlar” som ägde rum i höstas är triviala jippon. Men den samlade in över 42 miljoner kronor till UNHCR. Fastän människor får en varm känsla i kroppen av att hjälpa till tar det inte udden av det heroiska i att folk faktiskt agerar.
Vid årsskiftet slopade regeringen möjligheten till skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. När folkviljan att hjälpa till aldrig varit större är det definitivt ett steg i fel riktning.
Tove Mellgren