Norrbotniabanan. En kustnära järnväg från Umeå och norrut är ett måste, Stefan Löfven. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
I Skellefteå finns en stark tro på att man kan bli hockeystjärna.
De stjärnor som inte försvunnit till NHL, KHL och andra penningstinna ligor kan vi se mitt ibland oss.
Bygdens innovatörer borde omges med samma stjärnstatus. Om ishockeyn står för skådespelet är det innovatörerna som står för brödet.
Dagens Nyheter skrev för något år sedan (13/11 2016) om Sveriges främsta innovationer genom tiderna. Bland Aga-fyrar, kullager, trepunktsbälten, tetraförpackningar, separatorer, skiftnycklar och dynamit fanns både Göran och Birger Lundbergs baklastare och Alvar Lindmarks bygghiss.
Deras arv har förvaltats väl av företag som Strongpoint Cash Security, som tidigare hette SQS, läkemedelsföretaget Biocool och North Kingdom. För att ge sig på en gissning kan morgondagens innovationer sökas i Bolidens arbete med att utnyttja 5G-tekniken i gruvor och Skellefteå krafts planerade testcenter för vindkraft.
På tisdagen förärades Skellefteå med fint besök; statsminister Stefan Löfven (S), Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, och närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Anledningen var att ett möte med det nationella innovationsrådet förlagts hit.
Sverige har många internationellt sett konkurrenskraftiga företag, företag som varit verksamma under lång tid. Nya innovationer och nya produkter har säkrat jobben och den svenska tillväxten. Men allting är inte frid och fröjd. De senaste årtiondena har få företag vuxit och blivit stora, de mest framgångsrika har köpts upp.
Varför kan man undra?
Forskare på KTH talar om radikalt förändrade förutsättningar. Fokus ligger nuförtiden på produktivitet och effektivitet, kombinerat med lågt risktagande, snarare än på innovationer. ”Oppfinnar-Jocke” får inte tillräckligt med tid för att tänka till inom ramen för sin ordinarie tjänst.
Detta trots att 80 procent av Sveriges hundra främsta innovationer kommer från fristående uppfinnare, eller från anställda på företag. Bara 20 procent har dykt upp i universitetsmiljö. Kanske är universitetens främsta uppgift inte att svara för själva innovationerna utan att utbilda innovativa och entreprenöriella människor,
Självklart är det viktigt att skapa ett företagsklimat som uppmuntrar innovationer. Säg den politiker som inte gillar tech start-ups, som inte talar sig varm om trendiga företag som driver den digitala utvecklingen. Det är bra att Löfven insett de företagens betydelse för jobb och välfärd.
Men det räcker inte. Fortfarande står skogsindustrin, gruvsektorn och stål- och metallverken för en femtedel av landets export. Sverige kan inte allena leva på tjänstesektorn och nya start-ups. Det handlar också om att se till att basindustrin får förutsättningar att konkurrera på dagens globala marknad.
Det är bra att regeringen vill satsa på innovationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ännu bättre är det att regeringen insett vad en modern järnväg, för både gods- och persontransporter, betyder för de nordligare delarna av Sverige. En kustnära järnväg från Umeå och norrut är ett måste.
”Jag har lovat att Norrbotniabanan ska påbörjas under den här mandatperioden och då blir det så”, konstaterade en kaxig Löfven i samband med sitt besök i Skellefteå.
Se nu bara till att hålla det löftet, att byggstarten för Norrbotniabanan sker under den här mandatperioden.
Allt annat är ett gigantiskt svek.