Ändring stoppad. De borgerliga partierna tänker rösta nej till regeringens förslag om grundlagsändring.
Häromåret fyllde den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år.
Politiker från höger till vänster sällade sig till högtidstalarna.
Men det var då det. För någon månad sedan föreslog regeringen att söktjänster som Lexbase, som mot betalning erbjuder offentliga uppgifter från domstolar och myndigheter, inte längre ska skyddas av grundlagen.
Först var enigheten total, en klar riksdagsmajoritet stod bakom förslaget, endast Sverigedemokraterna var emot. Men sedan ändrade sig de borgerliga partierna. Vilket innebär att förslaget kommer att falla vid en riksdagsomröstning.
Justitieminister Morgan Johansson (S) är självfallet kritisk: ”Det är mycket svagt av de borgerliga partierna att inte orka stå upp för förslag som de själva varit med om att utarbeta”, säger han i ett skriftligt uttalande till TT.
Nej Morgan Johansson, det är inte svagt av de borgerliga partierna. Kommer det fram berättigad kritik måste man kunna ändra ståndpunkt. Och det har det gjort i det här fallet.
Snarare är det svagt av regeringen att gå fram med ett förslag utan att först grundligt ha utrett konsekvenserna. Hade det här förslaget gått igenom hade det gjort skillnad på folk och folk utifrån deras yrkesstatus. Det är inte orimligt. Alliansen vill därför att en ny utredning tillsätts.
Självklart är det viktigt att skydda den personliga integriteten. Blir det en ny utredning bör den ingå som en del. Det går till exempel att ta sig en funderade på om detaljerade och känsliga uppgifter, om exempelvis sexualitet, etnicitet och trosåskådning, ska finna med och om det ska vara att betrakta som en offentlig handling.
Det blir dock en senare frågan.
Just nu är det viktigaste att stoppa regeringens ogenomtänkta förslag. I klartext hade det inneburit att bland annat företag, etablerade journalister, myndigheter, studenter och riksdagsledamöter skulle ha tillgång till sökbara domstolshandlingar – men inte ”vanligt folk”.
Än värre blir det om man ögnar igenom propositionen. Där står det bland annat att ”det är enligt regeringen av största vikt att seriös och granskande journalistik inte på något sätt ska kunna hämmas av regleringen.”
Detta väcker en mängd frågor: Vad är till exempel seriösa medier och vem ska avgöra vad som är seriös journalistik och vad som inte är det?
Dagens journalistiska landskap är inte som bara för några år sedan. Traditionell media har förlorat ensamrätten på nyhetsförmedling och nyhetsvärdering. Det finns till exempel bloggare som framgångsrikt granskar myndigheter och medias arbete. God journalistik är varken en bedömningssport eller någonting en myndighet ska fälla omdöme om.
Att de borgerliga partierna insett det orimliga i detta är naturligtvis bra.
När de borgerliga partierna förlorade regeringsmakten för snart fyra år sedan var beskedet att de skulle agera som enskilda partier för att sedan åter sluta leden inför valet. Det har gjort att Alliansen under mandatperioden inte framstått som ett självklart alternativ till ytterligare en rödgrön regering.
Partierna har varit splittrade i viktiga frågor som uppehållstillstånd för ensamkommande, misstroendevotum mot försvarsminister Peter Hultqvist (S) i samband med IT-skandalen och en gemensam borgerlig budget.
Det är hög tid att Alliansen visar att man är ett regeringsdugligt alternativ. Det gör man genom att visa enighet ända fram till valdagen.