Landsbygden har stora utmaningar.
Glesbygden än större.
En av de största är att skapa jobb och företagande där avstånden är långa och där bristen på kvalificerad arbetskraft är ett betydande problem.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort ett stort nummer av att flytta ut myndigheter från Stockholm. Problemet är bara att de flesta hamnat i residensstäder och i de södra delarna av Sverige. Därmed gynnas redan starka regionala tillväxtcentra som borde kunna klara av att växa på egen hand.
När nu civilminister Ardalan Shekarabi (S) skjuter bom, i varje fall sett ur ett landsbygdsperspektiv, så prickar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) någorlunda rätt. Äntligen en minister som insett att landsbygden har mycket mer att vinna på en ”hemmagjord” tillväxt än på traditionella stödpaket.
Jobb och företagande är nyckeln till en levande landsbygd. Med 210 miljoner kronor på fickan ska Tillväxtverket under tre år se till att de 39 kommunerna i stödområde A kan söka pengar för att utveckla företagsklimatet och näringslivet. I Norrans spridningsområde handlar det om Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Norsjö.
Ser man till Svenskt näringslivs senaste kommunranking finns det en betydande förbättringspotential: Norsjö återfinns på plats 183, Arjeplog på plats 185, Malå på plats 231 och Arvidsjaur på plats 279. Robertsfors som inte ingår i stödområde A landar på plats 192.
Varje kommun kan få upp till 1,76 miljoner kronor per år, eller sammanlagt 5,28 miljoner kronor under hela treårsperioden.
Och ännu bättre. Kommunerna bestämmer själva hur pengarna ska användas, bara de används till att utveckla företagsklimatet och näringslivet.
Just det är oerhört viktigt. Förutsättningarna och behoven ser självklart inte likadana ut i alla 39 kommuner i stödområde A.
Samtidigt ska man vara medveten om att 210 miljoner kronor är växelpengar i det stora hela. Det är svårt med jämförelser. Men för några år sedan ville Borås kommun bygga en kongresshall för just 210 miljoner. Med andra ord ska landsbygden ges möjlighet att utveckla näringslivet för kostnaden av en kongresshall.
En tröst i sammanhanget är att mycket kan göras för lite pengar. Många av de kommuner, som enligt Svenskt näringsliv ranking avsevärt förbättrat sitt näringslivsklimat, har förenklat den kommunala ärendehanteringen, tagit fram en näringslivspolicy i samarbete med företagen och ordnat regelbundna träffar.
Men Svenskt näringsliv undersökning visar också att en av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat är attityderna till företagande. Det är det som är allra billigast att göra någonting åt, men också det som är svårast. Politikernas attityder avspeglar sig till exempel i kommunens service till företagarna.
Landsbygdspolitiken har länge varit åsidosatt. Med mössan i näven har kommunerna tacksamt fått ta emot allmosor i form av statliga stödpaket. Då är det betydligt bättre att som landsbygdsministern dela ut verktygen som kommunerna sedan kan använda efter sina egna behov.
Mycket återstår att göra. Men att som näringsdepartementet nu säger till kommunerna, det här klarar ni bäst själva, är ett lika viktigt som välkommet trendbrott.
Det är landsbygdens kommuner som vet bäst, inte regeringskansliet i Stockholm. Det borde fler än landsbygdsminister Bucht kunna inse.