Det är de företagsamma som är källan till allt välstånd i västvärlden.
De som startar företag, som driver företag och som genom sina anställda står för en betydande del av kommunernas skatteintäkter. Färre företag med färre anställda ger en mindre skattebas och därmed mindre pengar till välfärd och annat.
Det har aldrig funnits så många företagsamma personer i Västerbotten som just nu. Drygt elva procent i åldern 16 till 74 år tar ansvar för ett företag. Samtliga kommuner redovisar en ökning av företagsamheten, trots en nedgång i nyföretagandet. Västerbotten börjar närma sig riksgenomsnittet, som ligger på drygt tolv procent.
Då borde väl allting vara frid och fröjd?
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Det finns orosmoln. Det största är att många företagare närmar sig, eller redan har passerat pensionsåldern. Två av tio företagare i Västerbotten är över 64 år. Bransch- och företagarorganisationer har länge varnat för svårigheterna att hitta någon som vill ta över. Företag riskerar att läggas ner.
Detta kan man läsa om i Svenskt näringslivs nya rapport om den svenska företagsamheten. En rapport som bygger på siffror från kreditupplysningsföretaget UC.
I Västerbotten utmärker sig Skellefteå, i negativ bemärkelse. Skellefteå har tillsammans med Umeå lägst andel företagsamma, lägst andel företagsamma kvinnor och lägst andel unga företagsamma räknat i procent av befolkningen. Skellefteå har också länets svagaste nyföretagsamhet. För Malå och Norsjö ser det lite bättre ut.
Det här är siffror som borde få varningsklockorna att löpa amok hos kommunens politiker, inte minst hos den socialdemokratiska majoriteten. Mycket har förvisso gjorts för att förbättra näringslivsklimatet, men insatserna syns inte i siffrorna. Antingen har man inte gjort tillräckligt mycket eller så har man gjort fel saker.
Förmodligen handlar det om både ock.
Även det låga kvinnliga företagandet bär politiska förtecken, röda sådana. I Skellefteå motarbetas privata initiativ i branscher som man skulle kunna beskriva som traditionellt kvinnliga. Inom vård och omsorg samt utbildning är mer än hälften av företagarna kvinnor. Det är branscher där kommunen eftersträvar monopol.
En kommun som Skellefteå hade kunnat göra mycket mer för företagandet. Det hade också Malå och Norsjö kunnat göra. Men kommunerna kan inte göra allt. Mycket av företagens och företagarnas villkor bestäms i riksdagen.
Våra politiker, oavsett färg, utger sig för att vara småföretagarnas företrädare och bästa vän.
Men verkligheten ser annorlunda ut.
Skattelagstiftningen är krånglig och snårig. Ett komplicerat regelverk drabbar främst små företag. Nästan en tredjedel av företagsledarna anser att det samlade regelverket blivit krångligare det senaste året. Trots idoga löften om motsatsen. Endast två procent tycker att det blivit enklare.
Nio av tio nya jobb i Sverige skapas av företagsamma människor som driver små eller medelstora företag. De finns över hela länet och i alla branscher. Men med en bra politik för företagsamhet skulle jobben kunna vara ännu fler.
Det är de företagsamma som skapar förutsättningar för den svenska välfärden. Vi klarar inte den utan företagare och nya innovationer. Det är någonting som politiker, av alla färger, men inte minst de röda, borde tänka på varje gång de fattar beslut som rör företagandet.