Många anhöriga vill ta ett stort ansvar för vården av sina nära och kära.
När ens livspartner, en förälder eller någon annan närstående blir sjuk, eller drabbas av en ålderdom full av krämpor, försöker många i det längsta att klara av vården i hemmet. För många är det självklart att engagera sig i vården av en närstående.
Samhället tackar och tar emot. De anhörigas insatser minskar belastningen på den offentliga vårdsektorn. Eller som geriatrikprofessorn Yngve Gustavsson konstaterade i SVT-serien ”Världens bästa hemtjänst”: Skulle de anhöriga strejka, skulle samhället kollapsa.
Enligt honom sköter anhöriga tre fjärdedelar av allt omsorgsarbete av våra gamla och sjuka.
Det är i grund och botten positivt att anhöriga engagerar sig i vården och omsorgen av gamla och sjuka. Att in i det sista vårda en långvarig relation är någonting oerhört vackert. Det är också ofta de anhöriga som vet mest och vårdar bäst, eftersom de känner personen de vårdar.
Men precis som medaljen har anhörigvården en baksida. En undersökning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar till exempel att 42 procent av dem som vårdar en anhörig tvingas ta ut semester, kompledighet eller obetald ledighet för att klara av det.
Var femte anhörigvårdare har själv varit sjukskriven i mer än två veckor av orsaker som de själva kopplar till att de vårdar en anhörig.
Forskare vid Lunds universitet har visat att anhörigvårdare har både sämre fysisk och psykisk hälsa jämfört med gruppen som inte vårdade någon anhörig. Möjligheten att förvärvsarbeta påverkas negativt, på kort sikt får de sämre ekonomi, på lång sikt blir deras pensioner lidande.
Det finns ett lagstadgat anhörigstöd. Kommunerna är skyldiga att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående. Men det står ingenting om hur detta stöd ska se ut. Därför varierar det också mellan olika kommuner. Vilket Riksrevisionen har konstaterat i en rapport.
Den som vårdar en svårt sjuk anhörig har ofta en vårdbörda som sträcker sig dygnet runt. Kommunerna tackar och tar emot. De frivilligas vård av närstående i hemmet innebär en sammanlagd samhällelig besparing på 181 miljarder kronor årligen. Översatt till Skellefteås befolkning handlar det om uppskattningsvis 1,3 miljarder kronor.
I en viktig och angelägenmotion till kommunfullmäktige lyfter Liberalerna i Skellefteå de anhörigas och närståendes ovärderliga frivilliga vård- och omsorgsinsatser. För det är viktigt att komma ihåg att det är kommuner och landsting som har ansvar för all vård och omsorg av äldre, inklusive kontakt med läkare och akutsjukvård.
De anhörigas insatser är frivilliga.
I takt med att den offentliga äldreomsorgen successivt minskat har de anhörigas vårdinsatser kommit att spela en allt större roll. Kommunerna kan snåla, nöja sig med att leva upp till det lagstadgade anhörigstödet. Men kommunerna kan också gå längre, se på anhörigvårdarna som den viktiga resurs de är.
Det är precis vad Liberalerna i Skellefteå vill göra: 20 timmars fri avlösning i månaden, förbättrad information kring diagnos och behandling, hjälpmedel och vilka rättigheter man har som anhörigvårdare, ett förbättrat samarbete mellan kommun också landsting så att de anhöriga vet vart de ska vända sig och en hel del annat.
Det gäller att inte bara vårda dem som behöver vård och omsorg, det handlar också om att vårda dem som vårdar så att de orkar med.