Alliansen i Skellefteå går till val på att framstå som ett tydligt alternativ till Socialdemokraterna.
När Socialdemokraterna i Skellefteå, för någon vecka sedan, presenterade sitt budgetförslag var det en budget som innehöll överraskande lite ideologi och nyheter. Inte minst med tanke på att vi snart går in i en valrörelse.
När Alliansen på måndagen presenterade sitt budgetförslag handlade det däremot väldigt mycket om ideologi. Förmodligen en noga genomtänkt strategi. Alliansen vill framstå som ett tydligt alternativ till den socialdemokrati som styrt och ställt så länge att de tar makten för given.
Det går bra för Skellefteå. Kommunen surfar på en högkonjunktursvåg. Det byggs och investeras som aldrig förr. Det lånetak som kommunfullmäktige nyligen beslutade om – 40 000 kronor per invånare – har S redan tecknat in.
Alliansen vill skynda lite långsammare, investera drygt 300 miljoner kronor mindre under planperioden som sträcker sig till och med 2023. Deras tankegångar kan sammanfattas med: Mindre investeringar, mindre lån, mindre behov av amorteringar, mer pengar till annat.
De fyra borgerliga partierna säger fortsatt nej till Centrumbron, vilket också var ”folkets vilja” i folkomröstningen om bron. För Alliansen är det viktigare med en ny E4. Därför vill man lägga de 300 miljoner kronorna, som kommunen lovat Trafikverket att medfinansiera den nya dragningen med, på en bro vid Hedensbyn.
Med motiveringen att ”det finns mer än tillräckligt många badhus i kommunen” vill Alliansen också stoppa bygget av Örjanshallens badhus.
Förutom enskilda projekt, som Alliansen vill genomföra/inte vill genomföra, finns det en tydlig ideologisk höger-vänster-skala om man jämför de båda budgetförslagen.
Konkurrensutsättning löper som en blågrön dito, genom hela budgetförslaget. Alliansen vill ge företag rätt att utmana kommunen, pröva de verksamheter som bedrivs av kommunen, både kostnads- som kvalitetsmässigt. Man vill införa ett valfrihetssystem, enligt lagen om valfrihet, i hemtjänsten.
En hel del av det som kommunen gör i dag vill Alliansen att privata företag ska sköta, naturligtvis under förutsättning att de kan göra det bättre och/eller billigare. Med konkurrensutsättning hoppas de borgerliga partierna kunna spara någonstans mellan åtta och tio miljoner kronor.
Skellefteå har inte råd att hur länge som helst missa chansen att få mer gjort för mindre pengar.
En annan tydlig ideologisk skiljelinje handlar om synen på vem som ska äga vad. Alliansen vill att Skellefteå Kraft ska sälja delar av sitt skogsinnehav och att Tuvans biogasanläggning ska säljas. Helst till Skellefteå Kraft som de borgerliga partierna anser är bättre skickade att utveckla anläggningen än kommunen.
Men trots att det går bra för Skellefteå sig finns det problem. Det största problemet stavas driftsbudget. Alla investeringar, i nya lokaler, förvisso välkomna sådana, gör att bland annat hyrorna för skolan, vården och omsorgen ökar. Risken av stor att satsningarna äts satsningarna upp av kostnadsökningar i bland annat lokaler och löner.
Om tre månader är det val. Alliansen gör klokt i att fokusera sin valrörelse kring skolan och investeringarna. Frågan är om det är i de frågorna som Socialdemokraterna vill möta de fyra borgerliga partierna.
Valet står inte bara mellan en röd och en blå ideologi, det står också mellan att förvalta ett arv och tänka i nya banor. Det är det som höstens val kommer att handla om; att det är bra som det är, eller att det kan bli bättre med en annan majoritet i kommunfullmäktige.