Kvinnorna flyttar fram sina positioner. Feminismen har med en feministisk regering hamnat i centrum av svensk samhällsdebatt.
Men samtidigt som könsskillnaderna minskar i samhället i stort så ökar de i skolan. Pojkarna fortsätter att halka efter. I skolor med låg kvalitet halkar de efter än mer.
Det visar forskning som presenteras i en ny rapport från tankesmedjan SNS, ”Könsskillnader i utbildning”. Rapporten bygger på en amerikansk studie gjord vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge. Studien har översatts av SNS och kompletterats med beräkningar utifrån ett svenskt perspektiv.
Resultaten är föga överraskande. Att flickor får högre betyg och att kvinnor dominerar inom stora delar av den högre utbildningen är väl känt.
Många frågar sig varför och vad man kan göra för att minska skillnaderna.
Det finns en allmän anti-pluggkultur hos killar, många prioriterar annat än skolan, samtidigt som flickor läser mer böcker, och då utanför skoltid, och läser läxor en timme mer i veckan. Räknat på ett läsår blir det många timmar. Läser man sina läxor så underlättar det faktiskt en hel del.
Det är många intressanta slutsatser som forskarna drar. Den mest intressanta är det samband som finns mellan bra skolor och goda studieresultat för både pojkar och flickor. I de sämsta skolorna presterar pojkar betydligt sämre än flickor. I de högst rankade skolorna finns knappt några skillnader alls.
Gårdagens ledare i Norran (5/9 2017) hade rubriken ”Allt tal om vinster skymmer problemen”, och handlade om att regeringen och Vänsterpartiet nu är överens om ett vinsttak för privata välfärdsföretag inom skolan och omsorgen.
Nu måste skolans politiker med samma kraft och lidelse, som i den infekterade vinstdebatten, börja diskutera skolans verkliga problem, som till exempel att pojkar fortsätter att halka efter.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) borde ta till sig av forskarnas slutsatser; att skolans kvalitet betyder allt. Att lyfta dåliga skolor, och satsa på höjd skolkvalitet, är därmed ett sätt, kanske det bästa, att minska skillnaderna mellan flickors och pojkars skolresultat och skillnaden mellan elever med olika social bakgrund.
Den svenska kompensatoriska skolan, den som ska ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt, och kompensera olika förutsättningar, klarar inte av sin uppgift. Redan svaga elever blir allt svagare i ett land med snabbt växande socioekonomiska klyftor. Samtidigt står skolans politiker mer eller mindre handfallna.
Att män tjänar bättre än kvinnor på arbetsmarknaden är ingen hemlighet. Mycken möda läggs också ner på att skapa ett mer jämlikt arbetsliv.
Visserligen har det hittills gått relativt bra för lågpresterande pojkar senare i livet. Men arbetsmarknaden förändras och vi vet inte vilka konsekvenser svaga skolresultat kommer att få framöver. Det finns inga enkla jobb på fabriken längre. Därför får vi inte låta killarna halka efter mer i skolan.
Fotnot: En av tre femtonåriga pojkar har haft problem med att läsa den här texten. De flesta kan läsa orden, men har haft svårt att ta till sig helheten. Därför är det först och främst läsförståelsen som behöver prioriteras om pojkarna ska ha en chans att komma ikapp.