Det råder en omfattande lärarbrist runtom i Sverige.
Nya siffror från Skolverket visar att det behöver rekryteras personal till 77 000 heltidstjänster.
Det går inte att trolla fram nya lärare. Framförallt lands- och glesbygdens skolor har svårt att rekrytera de lärare som behövs. Där finns väldigt sällan lyxen att kunna välja mellan flera sökande, välja den person som man anser vara bäst lämpad att arbeta med barn och ungdomar.
I maj förra året fick gymnasieminister Anna Ekström (S) ta emot en utredning – Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning SOU 2017:44 – som föreslog väsentligt utökade möjligheter att fjärrundervisa på högstadiet och i gymnasiet. Sedan dess har inte mycket hänt, ingenting om man ska vara riktigt ärlig.
Trots löfte om ett lagförslag om den framtida fjärrundervisningen före sommaren blir det inte så, regeringen har skjutit upp frågan.
Naturligtvis är inte fjärrundervisning den optimala lösningen på problemet med att rekrytera lärare i allmänhet, och lärare med lärarlegitimation i synnerhet. En av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsinhämtning och studieresultat är en bra relation med lärarna. Vilket försvåras om undervisningen sker via länk.
Men i en tid när många lands- och glesbygdsskolor är nedläggningshotade, ibland på grund av sviktande elevunderlag, ibland på grund av svårigheter att rekrytera lärare, framstår fjärrundervisning genomförd av lärare med rätt utbildning som rena rama trollformeln.
I dag bedrivs fjärrundervisning på cirka 80 skolor i ett 40-tal av landets kommuner. Skolorna finns framför allt i Norr- och Västerbotten, men också Jönköpings och Stockholms län har fjärrundervisning i flera av sina kommuner. Försöksverksamhet med fjärrundervisning i fler ämnen pågår bland annat i Storuman.
Självklart drabbar regeringens senfärdighet de skolor som deltar i försöket. Försöket med utökad fjärrundervisning avslutas i juni och ännu har inte skolorna fått något besked om hur framtiden kommer att se ut. Bland annat äventyras vårdprogrammet vid Lapplands gymnasium.
Gymnasieministern kan, enligt TT, heller inte säga när ett besked kommer.
Hennes agerande är inte nonchalant, det är mycket mer än så.
För inte så länge sedan presenterade regeringen sin nya landsbygdspolitik. Målet är att hela Sverige ska leva, eller som statsminister Stefan Löfven (S) valde att uttrycka det: ”Klyftan mellan stad och land ska slutas”.
Kritiken lät dock inte vänta på sig.
Vill man så kan man också hänföra fjärrundervisningen till avdelningen landsbygdspolitik. Skolorna utanför kommunernas centralorter kommer att få svårare och svårare att rekrytera rätt och kvalificerad personal.
Att undanta vissa skolor på landsbygden från kravet på examinerade och legitimerade lärare är ett säga att de skolornas elever inte har rätt till samma undervisningskvalitet som alla andra.
Många skolor på landsbygden har problem som varken kan lösas med vackra ord eller fagra löften. Fjärrundervisning är däremot en fullt realistisk möjlighet för elever att få undervisning av behöriga lärare, på ett sätt som de annars inte skulle få.
Svårigheten att rekrytera lärare gör att inte enbart möjligheterna till fjärrundervisning i fler ämnen utan också undervisning på entreprenad måste utökas.
Att regeringen satt upp frågan om fjärrundervisning på väntelistan, i stället för att komma till skott och beslut, är ingenting annat än ett svek mot landsbygden och dess elever.