Skellefteå kommun är dyrare i drift än andra kommuner.
Det kunde man läsa om i gårdagens (20/12 2017) Norran. Sammanställningen är gjord av kommunen som ett led i den långsiktiga budgetplaneringen.
Först och främst ska konstateras att Skellefteå i mångt och mycket är en välmående och välskött kommun. En förhållandevis hög skattesats – om än Västerbottens lägsta – i kombination med pengar från det kommunala utjämningssystemet och utdelning från Skellefteå Kraft gör att intäkterna är högre än i jämförbara kommuner.
Mycket pengar in brukar också betyda mycket pengar ut, och i det fallet utgör Skellefteå inget undantag. Men så länge det finns pengar är det inte fel att satsa på kommuninvånarnas väl och ve. Naturligtvis under förutsättning att tillräckligt med pengar sätts in på kommunens ”sparkonto”.
Skellefteå har en förhållandevis dyr äldreomsorg. Nästan en halv miljard kronor av kommunens merkostnader kan relateras till insatser för äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. Fler äldre än snittet, fler som beviljas särskilt boende och långa avstånd för hemtjänsten är tre faktorer som drar upp kostnaderna.
Det är många som klagar på kommunens äldreomsorg, ibland är det befogat, ibland är det inte det. Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) säger till Norran (20/12 2017): ”Jag ser det som något positivt att vi beviljar fler plats på särskilt boende. Vi kan hjälpa och stötta fler.”
I det här fallet har Kenneth Fahlesson helt rätt. Så nu är det upp till bevis.
Skellefteå måste ha råd med att ge de äldre en bra och värdig ålderdom. Det är mänskligt att fela, även inom äldreomsorgen, fel och missförhållanden ska uppmärksammas av media, kommunen ska åtgärda dessa, men de pengar som satsas på en värdig ålderdom är väl investerade.
Men allt kan bli bättre. Den politiska oppositionen har gång efter annan påpekat behovet av fler boendeplatser för äldre. Vad man också kan önska sig är att kommunen ger upp sitt närmast rabiata motstånd mot privata utförare i den kommunala omsorgen.
Det är många äldre som vill ha valfrihet. När den som är gammal själv får välja utövare av hemtjänst eller serviceboende ökar egenmakten och kvalitetskontrollen. I ett liberalt samhälle ses vi som människor även efter 80 fyllda.
I ett liberalt samhälle satsar man också på skolan och på utbildning. Skolan i Skellefteå är 50 miljoner kronor billigare jämfört med snittet i kommungruppen. Men man kan också uttrycka det som att Skellefteå väljer att satsa 50 miljoner mindre på skolan.
Det gör man trots vetskapen om att morgondagens samhälle ställer stora krav på kunskap och utbildning, och man gör det trots att ungefär en av tio elever saknar behörighet för att söka in till gymnasieskolan. Det är oerhört allvarligt.
För kunskap är grunden för frihet. Den liberala synen på skolan har sedan 1800-talet varit att alla ska ha samma möjlighet att utvecklas. Men så är det inte i dagens skola. Här behövs det rejäl skärpning. Ett grundläggande krav måste vara att ingen ska tillåtas lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna gå vidare i livet.
Skellefteå satsar också mer pengar på gator och vägar, på räddningstjänsten och på kultur och fritid än vad snittkommunen gör. Och det är väl bra, med lite guldkant, så länge det finns pengar. Men redan nu hörs det med allt tätare mellanrum signaler om att det blir svårare och svårare att få ihop en frikostig och expansiv budget.
I ett sådant läge måste vården, skolan och omsorgen prioriteras.