Vi tar friskt dricksvatten för givet.
Men vill det sig illa är det en lyx på väg att försvinna. Det handlar inte bara om extremare väder. Åldrande ledningar och eftersatt underhåll gör kommunernas va-nät allt mindre hållbart.
I Skellefteå kommun finns det drygt 250 mil va-ledningar; vattenledningar, spillvattenledningar och dagvattenledningar. Det motsvarar ungefär sträckan Skellefteå–Malmö tur och retur.
Då ska man också komma ihåg att anslutningsledningarna, från huvudledning till fastighet, som fastighetsägaren själv ansvarar för, inte är medräknade. Enligt tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) är det realistiskt att lägga på 20 procent, det vill säga 50 mil.
Sveriges kommuner har plöjt ner åtskilliga miljarder i va-nät. Problemet är att med stora investeringar följer ett stort underhållsbehov. Förnyelsetakten av va-näten är underdimensionerade och skötseln många gånger eftersatt.
I tisdags samlades kommunfullmäktige i Skellefteå till årets första möte. En av frågorna, en interpellation av miljöpartisten Ingegerd Saarinen, handlade om kommunens va-nät.
Om man ska ge sig på en tolkning av Burströms uttömmande svar så blir det: läget är under kontroll, men att han gärna sett att kommunen satsade mer på va-näten, inte minst för att undvika ökade reparationskostnader framöver.
Lite siffror kan vara intressanta:
- De senaste fem åren har Skellefteå drabbats av 40–50 vattenläckor per år, det vill säga ungefär en vattenläcka i veckan. Varje vattenläcka kostar ungefär 50 000 kronor att åtgärda. 50 vattenläckor gånger 50 000 kronor är 2,5 miljoner per år. En summa som riskerar att öka i takt med att va-nätet blir äldre.
- De senaste fem åren har Skellefteå drabbats av drygt 250 avloppsstopp per år, det vill säga inte fullt ett per dag. Varje avloppsstopp kostar ungefär 3 500 kronor att åtgärda. 250 avloppsstopp gånger 3 500 kronor är nästan 900 000 per år. En summa som riskerar att öka i takt med att va-nätet blir äldre.
Att satsa stora pengar på att renovera och förnya kommunens va-nät är ingen valvinnande fråga, men en som i högsta grad rör alla kommuninvånare. Jo, det rör i högsta grad alla kommuninvånare, det handlar nämligen om den vardagliga lyxen att kunna skruva på kranen och få friskt, rent dricksvatten i glaset.
Skellefteå byter ut sitt va-nät i ungefär samma takt som i andra kommuner. Men det räcker inte, enligt Svenskt vatten, branschorganisation för landets va-organisationer. Den genomsnittliga utbytestakten av de svenska va-ledningarna är 260 år – trots att deras tekniska livslängd uppskattas till ungefär 100.
Skellefteå växer som aldrig förr. 20-talet nya höghus planeras i centrum. De kommuner som i dag har de bästa va-näten är de kommuner som expanderat. Många har passat på att underhålla och uppgradera när det ändå ska byggas nya nät och hålen redan är grävda.
I vilken utsträckning Skellefteå kommun tänkt göra likaledes är oklart. Det enda man kan hoppas på är att man passar på att renovera och uppgradera ledningsnäten när man ändå håller på. Om inte är risken stor att de kostsamma lappningarna och lagningarna blir allt fler åren framöver.