Demokraterna. Hillary Clinton kan i presidentvalet dra fördel av ett liberalt värderingsskifte. Foto: Mary Altaffer.
2016 har beskrivits som de arga vita männens år i amerikansk politik. Men när Demokraterna i veckan håller konvent i Philadelphia för att formellt utse Hillary Clinton till partiets presidentkandidat är det värt att reflektera över en annan trend i det amerikanska samhället.
USA blir allt mer liberalt, feministiskt, sekulärt och positivt till etnisk mångfald. I alla de centrala värderingsfrågorna, från abort till acceptans för barn utanför äktenskapet – ser opinionsinstitutet Gallup en rörelse i liberal riktningsedan början av 2000-talet. Allra störst är förändringen i synen på HBTQ-rättigheter.
Medan Donald Trump bärs fram av en utbredd pessimism med samhällsutvecklingen, finns på andra håll en tilltagande optimism, som inte minst förstärkts av det symboliska värdet av Barack Obamas presidentskap. 7 av 10 latinamerikanska och svarta amerikaner är optimister, vilket kan jämföras med att 7 av 10 vita män är pessimister kring samhällsutvecklingen.
Andelen amerikaner som i Gallups mätningar beskriver sig som socialt liberala är för första gången lika stor som andelen som anser sig vara socialt konservativa. Det illustrerar ett snabbt värderingsskifte.
Uppsvinget för auktoritära idéer, i form av exempelvis Donald Trumps framgångar, kan delvis förstås som en motreaktion på detta. Men inte heller konservativa republikaner kan undgå att påverkas. Bland yngre republikanerär exempelvis en stor majoritet i dag för homosexuellas rätt att gifta sig.
I sin kampanj försöker Clinton profilera sig som bärare av det liberala värderingsskiftet. Det märks inte minst på hur hon jämfört med sitt förra försök att bli president, som kretsade kring hennes långa erfarenhet av toppolitiken, nu talar om feminism och vikten av att en kvinna blir president. Det är ett budskap som vänder sig direkt till den koalition av etniska minoriteter, kvinnor och unga som förde Barack Obama till Vita huset.
Parallellt med värderingsskiftet har finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen ökat stödet för både regleringar av ekonomin och ekonomisk omfördelning. Det har flyttat mittpunkten i amerikansk politik vänsterut.
Den liberala skribenten Peter Beinartkonstaterade tidigare i år att Clinton, i inrikespolitiken, kommer att lägga sig till vänster om Obama genom att göra en utbyggnad av den amerikanska välfärdsstaten genom förslag om föräldraförsäkring och förskola till några av sina främsta prioriteringar.
Det är inte så länge sedan den kristna högern såg som en ostoppbar naturkraft i amerikansk politik, men USA i dag är sett till värderingar ett annat land än det som Obama tog över för snart åtta år sedan.
Bilden av det allt liberalare USA är emellertid lika korrekt som bilden av USA som ett land där en betydande del av befolkningen ser mörkt på framtiden. Den polarisering vi sett i amerikansk politik de senaste åren lär fortsätta oavsett vem som vinner valet i november.