Nyligen beslutade Nordmalings kommun att lagen om valfrihetssystem (LOV) ska börja tillämpas inom hemtjänsten. Därmed kan kommunens äldre se fram emot att få betydligt större valfrihet, förutsatt att Alliansens förhoppningar infrias. Och det är långt ifrån säkert.
I Nordmaling har LOV nämligen införts en gång tidigare. Men efter valet 2010 tog den röda kommunledningen chansen att avveckla försöket.
Något reellt valfrihetssystem hade då aldrig uppstått, eftersom de privata alternativen var för få. Så kan det bli i mindre kommuner, där befolkningen är geografiskt utspridd och där ekonomin är svag.
Det kan därför inte uteslutas att även återinförandet av LOV kan gå i stöpet, men Skellefteå borde inspireras av den vilja att respektera individens eget val som Nordmaling nu uppvisar.
LOV borde rent objektivt ha gynnsamma förutsättningar att fungera i kommun av Skellefteås storlek och ekonomiska styrka. Visst finns det illavarslande exempel från storstadsområdena på överetablering, oseriösa lycksökare och anställda som pressas orimligt hårt. Men Skellefteå är som bekant vare sig Stockholm eller Nordmaling.
Därför kan det vara mer relevant att studera hur LOV har införts, följts upp och sedan bevarats i Umeå och Sundsvall. Kommuner där Socialdemokraterna har uppvisat ett större mått av pragmatism och insikt om att rätten att kunna välja faktiskt har ett värde i sig.
S i Skellefteå har hittills stått benhårt fast vid sitt nej till LOV, och till konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i allmänhet. Att den hållningen inte har omprövats bekräftades tydligt vid senaste kommunfullmäktige, när en interpellation från Folkpartiets gruppledare Andreas Westerberg om osund konkurrens besvarades av kommunalrådet Lorents Burman (S).
Kommunledningens linje är ideologiskt betingad, förklarade Burman. Men argumentet haltar på en avgörande punkt.
Den avvägning som S i Skellefteå gör mellan frihet och tvång, och mellan privat och offentligt, är långt ifrån självklar ens med socialdemokratiska mått mätt. Det finns många partikamrater till Lorents Burman som har visat att det går utmärkt att förena valfrihet med höga socialdemokratiska välfärdsambitioner.
S i Skellefteå borde nu finna modet att utvecklas i en mer frihetlig riktning. Ingen kan begära att de två kommunalråden ska upphöra att vara socialdemokrater, men de borde definitivt låta den enskilde individen själv få välja vem som ska erbjuda omsorg på ålderns höst.