När Nils Holgerssonför över hundra år sedan gav sig ut på sin underbara resa genom Sverige, från Skåne till Norrbotten, lärde sig alla skolbarn att vi bor i ett stort och mångfacetterat land.
Så är det fortfarande. Numera är konfliktdimensionerna mellan olika landsdelar i den svenska debatten påtaglig, framförallt den mellan stad och land. Politiskt försöker man överbrygga motsättningen med retoriska floskler om en levande landsbygd. Ironiskt med tanke på att cirka var tredje svensk bor i en landsbygdskommun, så nog lever landsbygden.
Det politiska intresset för regionalpolitik har ökat. Förra veckan lanserade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) regeringens nya nationella strategi för regional tillväxt. Bucht menar att detta är ett steg för att uppnå regeringens målsättning med EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det mest konkreta som går att utläsa är ett antal prioriterade områden med fokus på bland annat innovation och företagande.
Sedan tidigare har en parlamentarisk kommitté tillsatts för att samla idéer om vilka olika möjligheter som finns landet runt. Och ja, det är angeläget att regeringen fokuserar på tillväxt för landsbygden, snarare än på stödpolitik. Särskilt efter det bisarra förslaget om glesbygdslön som fördes fram av två debattörer i Svenska Dagbladet (6/7). Huvudargumentet var just att landsbygden avbefolkas och sakteligen dör ut, vilket är en skev och felaktig bild av Sverige. Att Miljöpartiet tills nyligen haft med förslaget med medborgarlön i sitt partiprogram tycks inte ha fått gehör i regeringskansliet.
Att lyckas med regional tillväxt är tämligen enkelt. De flesta jobb skapas i små och medelstora företag. Enligt branschorganisationen Företagarna handlar det om nästan fyra av fem jobb. Enligt näringsdepartementets beräkningar är det till och med ännu fler.
Det är tydligt att det är småföretagarna som skapar möjligheter, vilket också betyder att tillväxtpolitik bör vara densamma oavsett var i landet den lanseras. Det behövs en hållbar nationell näringslivspolitik, i stället för en särskild landsbygdspolitik.
Det som skiljer landsbygden från storstäderna är primärt avstånden. Därför är infrastruktursatsningar såsom bredband, transporter och samhällsservice viktiga. Regelförenklingar, att det blir lättare och billigare att anställa, är grundförutsättningar för att små företag ska kunna växa. Så ser det ut i hela landet – stad som land.
Att människor flyttar dit de vill, oavsett om det är till eller från landsbygden, är inget problem i sig. Det är snarare bra att människor tar med sig idéer och erfarenheter från en plats till en annan. Då skapas möjligheter som inte tidigare funnits där.
Så när man blickar ut över Nils Holgersson-land kan man konstatera att framgångsfaktorerna är hyfsat lika, trots att Sveriges olika delar skiljer sig från varandra. Men då krävs en ambitiös näringslivspolitik.