MÅR DÅLIGT. Folkhälsominister Gabriel Wikströms (S) största utmaning är att göra något åt den utbredda psykiska ohälsan hos unga.
Foto: Maja Suslin / TT Foto: MAJA SUSLIN / TT.
Tänk att du en dag på väg hem känner ett kraftigt tryck över bröstet. Du blir kallsvettig, får svårt att andas och drabbas av panik. Din första tanke är att du har fått en hjärtinfarkt, men väl inne på akuten får du reda på att du har drabbats av en panikattack. Den nedstämdhet du har känt under en längre tid är egentligen en utmattningsdepression.
Den här sortens berättelser är lika obehagliga som vanliga. Tre av fyra svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen har de själva eller en närstående varit drabbad. Det handlar exempelvis om psykiska diagnoser som bipolär sjukdom, depression och ADHD. Vissa behöver medicinsk behandling, andra behöver hjälp av en terapeut.
I Expressens pågående reportageserie Våga berätta uppmanas människor att dela med sig av sina erfarenheter av psykiska ohälsa. Berättelserna är många och ungdomar är särskilt drabbade. Nästan en av fyra mellan 16 och 18 år lider av psykiska besvär.Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga. Många av dem som tar sitt liv har tidigare sökt vård hos psykiatrin.
Att människor talar om psykisk ohälsa är viktigt. Inte bara för att de själva får lätta på trycket och ges möjlighet att söka förståelse och behandling. Utan också för att bidra med kunskap om hur olika psykiska besvär kan yttra sig.
För psykisk ohälsa ses ofta som en brist i en persons karaktär i stället för något som går att behandla, bota och lindra. Föreställningen att människor som drabbas ska skärpa sig är alldeles för utbredd, vilket dels är stigmatiserande och dels inte löser problemet. Det skapar endast en känsla av skuld hos den som är drabbad.
Studier visar att dåliga skolresultat och arbetslöshet är tydligt kopplade till ungdomars hälsa. Risken att bli inskriven på sjukhus med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa är nästan dubbelt så stor bland barn som lever under ekonomiskt utsatta förhållanden.
Nyligen föreslog Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicide Zero, att personal ska flyttas från barn- och ungdomspsykiatrin till skolorna för att upptäcka psykisk ohälsa i tid (Svenska Dagbladet, 11/7). Det kan vara en bra idé. Tydligt är att fler behöver samverka för att minska sjukdomstalen. Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) säger till Expressen att regeringen vill satsa 200 miljoner kronor extra på att förbättra elevhälsan.
Preventiva åtgärder är alltid mer samhällsekonomiskt lönsamma. Men förebyggande insatser minskar framför allt det mänskliga lidandet.
I väntan på åtgärder och reformer är det viktigt att drabbade och anhöriga fortsätter att berätta. Öppenhet om psykisk ohälsa är centralt. Tystnad och skam tvingar endast personer att ensamma bära sjukdomstillstånd som går att göra något åt. Fler måste helt enkelt våga ställa den både enkla och svåra frågan: Hur mår du egentligen?