Den restriktiva svenska alkoholpolitiken utmanas.
Bryggerier och vingårdar propagerar för gårdsförsäljning. Samtidigt vill Alliansen och Sverigedemokraterna se en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol i ”begränsad utsträckning”. Brasklappen är att det ska ske ”under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras”.
Goddag yxskaft. Två statliga utredningar har undersökt frågan och kommit fram till att det inte är möjligt att kombinera gårdsförsäljning med Systembolagets ensamrätt.
Många politiker tycks ha glömt varför Sverige grundade Systembolaget i mitten av 1950-talet. Målet var att begränsa alkoholkonsumtionen.
Enligt ”Alkoholrapporten 2017” hade konsekvensen av ett avskaffat alkoholmonopol inneburit ytterligare 29 000 fall av misshandel, 8 000 fyllekörningar och 1 400 alkoholrelaterade dödsfall per år. Är de politiker som nu vurmar för gårdsförsäljning också beredda att ta ansvar för konsekvenserna därav?
I skuggan av Almedalsveckan, den svåra torkan, fotbolls-VM och internationella toppmöten har Patent- och marknadsdomstolen (tidigare Marknadsdomstolen) sagt sitt i ett principiellt viktigt ärende. Konsumentombudsmannen (KO) har sedan något år tillbaka drivit ett ärende angående utformningen av alkoholförpackningar.
Nej, det är inte okej att sälja vin i förpackningar i form av sommarstugor och damväskor. Patent- och marknadsdomstolen konstaterar i sin dom att det strider mot alkohollagens krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkohol.
2003 beslutade Marknadsdomstolen att tillåta alkoholreklam. Sedan dess har investeringarna i marknadsföring av alkohol skjutit i höjden, och tagit sig nya former, som står i strid med den restriktiva svenska alkoholpolitiken. År 2000 investerades cirka åtta miljoner kronor, 2014 hade siffran rusat i höjden till 1,4 miljarder.
Det är siffror som borde mana till eftertanke. Inte minst eftersom internationell forskning visar att alkoholreklam inte bara leder till ett producenter och distributörer tar marknadsandelar av varandra utan också att den totala alkoholkonsumtionen stiger. Enligt professor Sven Andréasson, ordförande i Alkoholpolitiskt Forum, har länder med mer restriktiv reklamlagstiftning färre storkonsumenter och färre ungdomar som dricker alkohol.
Någonting att tänka på när över 320 000 människor i Sverige är beroende av alkohol och ytterligare 700 000 dricker så mycket att de riskerar att bli det, eller att skada sig själva eller andra. Alkohol är inblandat i åtta av tio misshandelsbrott i offentlig miljö. Och vart femte barn lever i en familj där minst en förälder dricker för mycket. (Källa: Missbruksutredningen)
Den svenska alkoholpolitiken, med begränsningar av tillgängligheten och hög beskattning som främsta kännetecken, har visat sig vara framgångsrik.
Det är ingen tillfällighet att alkoholkonsumtionen och de kroniska alkoholskadorna i Sverige är bland de lägsta i Europa, konstaterar till exempel Håkan Leifman, bland annat alkoholforskare vid Karolinska institutet på SVT Opinion (15/7 2017).
Sverige måste välja väg; antingen värnar man den restriktiva svenska alkoholpolitiken, som utgår från ett folkhälsoperspektiv, med bland annat Systembolagets ensamrätt, eller så låter man marknadskrafter och vinstintresse få inflytande över alkoholpolitiken.
Den bittra sanningen är att trevligt för den ene riskerar leda till misshandel för den andre.