Alkohol har blivit en naturlig del av många svenskars vardag. I allt fler sammanhang är det i dag accepterat – och i vissa fall till och med förväntat – att dricka vin, sprit eller öl.
För alla som inte vill, eller kan, dricka alkohol kan den pågående normförskjutningen bli besvärande.
I en debattartikel i Aftonbladet (10/3 2015) presenterade Systembolaget vd Magdalena Gerger en undersökning som visar att var tredje kvinna har fått frågan om hon är gravid när hon har tackat nej till alkohol.
Resultatet kanske kan tolkas som ett uttryck för en utbredd brist på finkänslighet. Men undersökningen säger samtidigt något väsentligt om alkoholens förändrade plats i samhället.
Många tycker sig uppenbarligen ha en självklar rätt att få reda på varför en person, som enligt rådande konventioner ”borde dricka”, väljer att inte göra det.
För det måste ju finnas en förklaring, och helst en förklaring som handlar om andra saker än principiella ställningstaganden, som kan utläsas som indirekta anklagelser mot den som väljer att dricka.
Därför ställs det frågor, och det frågas till och med om något så personligt som huruvida befruktning har ägt rum.
Med de små stegens tyranni tycks vi nu närma oss en punkt där skadliga normer biter sig fast. Något som är oroande ur ett folkhälsoperspektiv är att acceptansen för vardagsdrickande ökar, samtidigt som berusningsdrickandet på helgerna oförtrutet fortsätter.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) ansvarar för de så kallade Monitormätningarna, där den totala svenska alkohol- och tobakskonsumtionen skattas. Av CAN:s senaste rapport framgår att den totala alkoholkonsumtionen ökade under 2013. Den totala årliga konsumtionen låg då på oroväckande 9,9 liter ren alkohol per person över 14 år.
Samtidigt som helgsupandet bara fortsätter förändras dock attityderna till berusningsdrickandet. IQ:s alkoholindex för 2010–2013 vittnar om att inställningen till helgsupandet har blivit mindre tillåtande. Svensken känner således till fyllornas baksida – men dricker sig trots detta lika full.
Med tanke på de väldokumenterade och starkt negativa konsekvenser som alkoholen för med sig, finns det all anledning att slå vakt om en restriktiv alkoholpolitik. Och framför allt måste alkoholkulturen granskas och debatteras.
De individer som väljer bort vin och öl borde inte behöva konfronteras med obekväma frågor. De borde i stället respekteras för sina personliga – och högst ansvarsfulla – val.