Förr om åren tårades ögonen på mången politiker när basindustrin kom på tal; gruvsektorn, skogsindustrin och stål- och metallverken.
Nuförtiden är det andra politikers ögon som tåras när startups kommer på tal.
Här vill Skellefteå också vara med på ett hörn. Förra året arrangerades till exempel sex workshops på temat ”Har du en innovativ affärsidé som kan växa internationellt?”.
Det är lätt för politiker och andra makthavare att bli bländade av bolag som Epishine (energieffektiva och metallfria solceller), 1928 Diagnostics (analysverktyg som ska hindra dödliga infektioner), Cliemon (omvandlar spillvärme till elektricitet), eller varför inte Biocool i Skellefteå.
Samtliga återfinns på Ny Tekniks och Affärsvärldens lista över Sveriges hetaste tech-startups.
Men det är farligt att låta sig bländas. Industrin är och förblir basen för näringslivet, och därmed för hela den svenska ekonomin. Det menar fackförbundet Unionen som undersökt basindustrins betydelse i Mälardalen, Bergslagen, Värmland, Dalarna, Uppland och Gävleborg.
Varken Norr- eller Västerbotten finns med i undersökningen, men samtidigt finns det ingenting som pekar på att basindustrierna skulle vara mindre viktig för Sveriges två nordligaste län.
Sverige är ett litet och exportberoende land. Om man tog bort exporten skulle bruttonationalprodukten falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som vi byggt och bygger upp. Basindustrins andel av exporten är 20 procent, exportvärdet över 250 miljarder kronor.
Den politiker som vill Sverige väl gör klokt i att placera ett ben i dåtid och ett i nu- och framtid, ett ben i basindustrin och ett i startup-företagen. För att göra en parafras på Mark Twain: Ryktet om basindustrins död är starkt överdrivet.
Svensk exportindustri är utsatt för hård press; inifrån från politiker med svag reformagenda och utifrån från länder som kan tillverka snarlika produkter billigare.
Ska Sveriges ställning som exportnation kunna garanteras krävs en balanserad inställning; inte bara tjänstesektor, inte bara startups, inte bara industriproduktion, utan allt på en och samma gång. Alla delar behöver utvecklas.
Precis som i alla andra branscher är kompetenta medarbetare en förutsättning för den svenska basindustrins överlevnad. Kompetenta medarbetare förutsätter ett livslångt lärande. En tanke är ett se över studiemedelssystemet så att det skapar möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling för de redan anställda.
Det är ingen nyhet att framgångsrika, konkurrenskraftiga och innovativa företag bygger i allt högre grad på de anställdas kompetenser.
Rent politiskt finns det också saker att göra. En nyckelfråga är energin. Det behövs en bred och långsiktig överenskommelse om energipolitiken för att kunna skapa säkra leveranser till konkurrenskraftiga priser. Investeringar i infrastruktur, inklusive bredband, och en fungerande offentlig service är andra nyckelfaktorer.
Dagens politiker borde i varje fall få en tår i ena ögonvrån när basindustrin kommer på tal. En smart, högteknologisk, innovativ och miljömedveten basindustri har alla möjligheter att skapa tillväxt och välstånd många år framöver. Om man får de rätta förutsättningarna vill säga.