Sverige växer. Fler får barn, de gamla blir äldre och invandringen ökar. I år väntas befolkningssiffran passera tio miljoner.
Men den förändrade demografin kan ge oönskad växtvärk. Under 2015 kom 39 000 asylsökande ungdomar till Sverige. De allra flesta är pojkar som anländer utan sina föräldrar. För första gången i historien består Sveriges befolkning av fler män än kvinnor.
En av tolv i gymnasieåldern är nyanländ. 24 000 personer mellan 16 och 18 år är antingen asylsökande eller har nyligen fått uppehållstillstånd. 85 procent av dem är pojkar (Dagens Samhälle 21/1 2016).
Många nyanlända har kort utbildning från sina hemländer. Att skapa nya skolplatser är en av de största utmaningarna för kommunerna. Med en skriande lärarbrist är det svårt att få fram rätt kompetens som kan tillgodose behovet av svenskundervisning och stöd.
Men utmaningarna är också kopplade till just det stora antalet pojkar. Flickor har länge presterat bättre, men sedan mitten av 1990-talet har skillnaderna ökat. Pojkarna halkar efter. Utvecklingen är dessutom mer framträdande i Sverige än i andra jämförbara OECD-länder. Den största skillnaden mellan könen gäller i dag unga med utländsk bakgrund.
Unga män tappar mark till förmån för ambitiösa kvinnor på en rad områden. Kvinnor studerar mer i grundskolan, får bättre betyg och fortsätter i större utsträckning vidare till högre studier. Väl där tar de oftare examen. Utvecklingen är likartad över hela västvärlden (The Economist 7/4 2015).
Mycket talar för att vi inom en snar framtid kommer att ha kvinnodominans inom många prestigeyrken. Allt fler kvinnor kommer att sitta på centrala positioner vad gäller makt och inflytande i det svenska samhället, vilket är ett stort framsteg för jämställdheten.
Kvar blir dock de unga männen. Med en misslyckad skolgång ökar risken för dålig etablering på arbetsmarknaden, vilket senare leder till svårigheter att bilda familj, både av ekonomiska och sociala skäl. I stället väntar en tillvaro på samhällets botten.
Skolan har hittills varit dålig på att hantera dessa problem och tidigt ge stöd åt pojkar som riskerar att inte klara skolan. Med många ensamkommande flyktingpojkar, som dessutom i många fall har en svag utbildningsbakgrund, riskerar dessa problem att bli allt större.
Som bekant saknas inte fall där personer som misslyckats i skolan likväl blir framgångsrika senare i livet. Men risken för alla former av utanförskap och sociala problem ökar betydligt i ett samhälle med ett överskott på män.
Den sociala oron kommer att leda till ökad polarisering och radikalisering. Om unga män inte finner en meningsfull plats i samhället kommer de inte att ha något att förlora när de erbjuds enkla lösningar, oavsett om det handlar om politisk populism, kriminalitet eller religiös fundamentalism. Den faran måste samhället ta på allvar.
Tove Mellgren