En färsk doktorsavhandling från Linnéuniversitetet i Växjö, ”Self-employment in Sweden: A gender perspective”, av nationalekonomen Andreas Mångs, söker svar på varför kvinnor i lägre utsträckning driver företag.
Att endast 27–28 procent av de svenska företagarna är kvinnor, lägre än genomsnittet i EU, är värt att söka förklaringar till. Det flitigt använda uttrycket ”kvinnliga företagare” blottar vad som är normen. Aldrig hör vi någon säga ”manliga företagare”, eftersom det är en självklarhet att män driver företag.
Västerbotten är inget undantag. Här är andelen kvinnor som driver företag näst lägst i hela landet – endast 5,3 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag, enligt Svenskt Näringslivs rapport om företagsamhet (2012). Sorsele lyckas bäst i länet med jämställdheten i den här frågan, Skellefteå lyckas sämst.
Andreas Mångs kommer i sin avhandling fram till fler förklaringar än att svenska kvinnor i högre utsträckning befinner sig i branscher där det är svårare att gå från en anställning till företagande. En viktig orsak tycks vara att många upplever att det är svårt att kombinera familjelivet med att driva eget; när kvinnor skaffar barn visar sig deras företagandestart senareläggas jämfört med männens. Samtidigt väljer kvinnor i större utsträckning att starta eget för att det just har varit möjligt att förena företagandet med familjelivet. Familjesituationen påverkar alltså i hög grad.
Som företagare behöver du dessutom ofta vara beredd att arbeta många timmar. Enligt Andreas Mångs studie arbetar i genomsnitt 30 procent av företagande kvinnor mer än 45 timmar per vecka. Bland anställda kvinnor gör endast omkring sju procent det. När kvinnor i högre utsträckning tar ansvar för hem och familj blir det naturligtvis en svår ekvation för kvinnor med företag att få ihop vardagen.
Könsrollerna påverkar såväl familjeliv som arbetsliv. Män som kräver betalt och tar risker sticker inte ut på samma sätt som kvinnor vid löneförhandlingar eller i näringslivet. Altruismen som ideal är starkare hos kvinnor och svår att kombinera med företagande som går ut på att skapa vinst. Ingen vinst, inget företag.
Från politiskt håll har det på senare år varit populärt med diverse satsningar som nätverksträffar och ambassadörsprojekt i syfte att öka andelen kvinnliga företagare. Dessa symboliska projekt ger möjligen simpla politiska poäng, men ökar knappast andelen kvinnor som drivet eget. För det krävs att politiker ser de många bottnar frågan om kvinnor och företagande har.