Vi veta alla vem hon är. Den duktiga flickan som sitter snällt i skolbänken, anstränger sig till det yttersta och tålmodigt räcker upp handen. Hon är ordningsam, tyst och gör som hon blir tillsagd.
Från en stillsam tillvaro längst fram i klassrummet har den duktiga flickan plötsligt hamnat mitt i samhällsdebattens centrum.
Det märktes inte minst när Göteborgs-Postens politiska redaktör Alice Teodorescu kallade sitt sommarprogram i P1 för En duktig flickas revansch. Den kontroversiella debattören valde att prata om när hon som barn kom till Sverige från Rumänien. Efter en turbulent start på livet präglades uppväxten i Lund av jakten på guldstjärnorna i skolbokens marginal. Lek valdes bort till förmån för Kafka och Karin Boye. (Sveriges radio 27/7)
Alice Teodorescus kritiker och ideologiska meningsmotståndare var inte sena att hugga. Den duktiga flickan har blivit ett politiskt slagträ konstaterade Ida Ölmedal i Expressen. Och visst har den duktiga flickan blivit politiserad där hon står vid skärningspunkten mellan klass och jämställdhet. Men till skillnad från tidigare är fler beredda att komma till hennes undsättning.
I våras skrev författaren Therese Bohman ett försvarstal till den duktiga flickan i Expressen. Hon menade att populärfeminismen uppmuntrar flickor att bli en tokig Pippi Långstrump i stället för ordningsamma Annika. För en klassresenär kan flit, ansträngning och bra betyg vara vägen till mer frihet, trots att glåporden haglar och den mödosamma resan präglas av missunnsamhet. (15/4)
Debatten har även nått partipolitiken.**Riksdagsledamoten och feministen Birgitta Ohlsson (FP) skriver just nu en bok dedikerad till den duktiga flickan. Att vara ambitiös kan vara ett vapen att krossa glastak och bana väg till maktens korridorer, menar Ohlsson.
Påtagligt är att det saknas en diskussion om bristen av duktiga pojkar. Unga män tappar mark till förmån för ambitiösa kvinnor på en rad områden. Kvinnor studerar mer i grundskolan, får bättre betyg och fortsätter i större utsträckning vidare till högre studier. Väl där tar de oftare examen och utvecklingen är liknande över hela västvärlden. (The Economist 7/4)
En förklaring till mäns sjunkande resultat sägs vara den manliga könsnormen som inte inrymmer flit och goda betyg. Det är inte coolt att anstränga sig.
Även om individuella klassresor inte är svaret på samhällets alla sociala och ekonomiska orättvisor, kan inte duktiga unga människor vänta på medgivande från omgivningen. De betalar med sin framtid, vilket blir allt tydligare vad det gäller pojkar. Oavsett vad man tycker om duktighetsstävan som politiskt verktyg har man inte rätt att se ner på någon som vill bryta normer, vare sig det handlar om jantelagen eller könsstereotypa ideal.
Om detta var Alice Teodorescus sommarprat en viktig påminnelse.