Det är den 25 juli 1968.
Platsen är parken Almedalen i Visby. På ett lastbilsflak står Olof Palme och sommartalar. Föga anade han då varthän det skulle bära.
Det finns mycket positivt att säga om Almedalen. Det är som Kajsa Dovstad skrev i lördagens (1/7 2017) ledare i Norran: ”Det är svårt att komma på ett mer öppet demokratiskt samtal än det som förs i Almedalen. Även rapporteringen av politikernas utspel är välgörande för svensk demokrati. Den omfattande mediebevakningen gör att sakfrågor hinner penetreras ordentligt – ett välkommet avbrott från de slentrianmässiga spekulationerna om politisk spelteori.”
Men det finns också en hel del negativt att säga om Almedalen. Arrangemanget har vuxit från Olof Palme på ett lastbilsflak till över 4 000 evenemang i år. Allt fler skattekronor spenderas, sedan 2010 har antalet evenemang som gruppen stat, kommuner och landsting arrangerar mer än tredubblats, från 154 till 532.
Kostnaderna blir bara högre och högre.
Medlemsorganisationen Skattebetalarna har granskat den offentliga sektorns äventyr i Almedalen och bland annat kommit fram till att:
- Malmö stad förra året skickade en delegation på fyra kommunalråd, en politisk sekreterare och 40 tjänstemän. Kostnaden uppgick till mer än en miljon kronor.
- Jönköpings kommun bodde förra året för 9 000 kronor per person och natt.
- Uppsala universitet har 48 evenemang och Migrationsverket 24.
I den kontexten är Skellefteås kommuns deltagande blygsamt. Utöver tio kommunala politiker och tjänstemän deltar Skellefteå Kraft, Skellefteå Airport, Skellefteå buss och Skellefteå Science City. Kommunen betalar 85 000 kronor för boende och resor för sex personer. Övriga deltagare från kommunen har extern finansiering.
Även Region Västerbotten deltar, kallar det för en ”viktig plattform för Västerbottens län”.
Så kan det vara, nu är det bara att hoppas på att de satsade pengarna leder någonvart.
Eller som Skattebetalarnas vd Christian Ekström säger i ett pressmeddelande: ”Att privata företag och organisationer satsar stort i Almedalen är en sak. Men en oroande trend är just detta att fler offentliga aktörer är på plats för varje år som går. Det borde vara en självklarhet för offentliga aktörer att inte spendera skattebetalarnas pengar utan synnerligen goda skäl.”
Nu är det inte bara en och annan offentlig aktör som blivit fartblind. I söndags (2/7 2017) avslöjade till exempel Expressen att SPF Seniorerna hyr ett hus för drygt 100 000 kronor, och satsar lika mycket pengar i mötesplatsen Äldreforum. Pensionärernas riksorganisation (PRO) är också på plats. Deras boende kostar 50 000 kronor.
SPF Seniorernas prislapp för Almedalsveckan motsvarar garantipensionen för två ensamstående pensionärer i ett år.
Det var nog inte den utvecklingen som Olof Palme hoppades på när den stod där på sitt lastbilsflak och talade.
Jo, demokrati måste få kosta, frågan är bara hur mycket, hur många skattekronor som ska få spenderas i Almedalen.
Det är stor skillnad mellan en politikervecka med öppna demokratiska samtal och partipolitiska utspel, den som Kajsa Dovstad skrev om i lördagens ledare i Norran, den måste värnas, och en dyr, elitistisk maktklubb – om än en sådan med demokratiska förtecken.