Substantivet skolval får nog de flesta att tänka på friskolereformen.
Den här texten ska dock handla om ett helt annat skolval, ett skolval som 391 045 elever vid 1 528 skolor deltog i. Valdeltagandet var 79,8 procent.
Det är svårt att dra några bergsäkra slutsatser av resultatet i årets skolval. I en allt mer lättrörlig väljarkår tillhör ungdomarna de mest lättrörliga. Unga är otåliga och vill ha snabba, raka besked. Vad står de politiska partierna för?
Skolelever blir ungdomar och ungdomar blir unga vuxna. Det sociala sammanhanget förändras snabbt. Nu ska det skaffas egen bostad och arbete, det ska bildas familj. Därmed blir också andra politiska frågor viktigare, vilket i sin tur avspeglas i politiska attityder och beteenden. Dessa blivande vuxna kommer förmodligen att byta parti oftare än vad deras föräldrar gjorde.
Med alla de brasklapparna inkastade: Vilka ”partiledare” kan sova gott, vilka har mer eller mindre anledning att oroa sig.
Jämfört med skolvalet 2014 följer skolvalet i Skellefteå rikstrenden. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går framåt medan Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna backar. Centerpartiet gör ett kanonval med (plus 7,16 procentenheter), Socialdemokraterna ett katastrofval (minus 12,59 procentenheter).
Valet 2018 blev heller ingen munter historia för Liberalerna. Back i riksdagsvalet, i kommunvalet i Skellefteå och i skolvalet.
Partiledningen måste börja agera. Liberalernas kris handlar om betydligt mer än några procentenheter hit eller dit. Det handlar om ett partis vara eller inte vara. När de flesta politikområden är inmutade är det allt fler som börjat ställa sig frågan: Vem behöver en liberal i dag?
Årets valdeltagande var högre än vid tidigare skolval. Nästan 80 procent röstade. Jämfört med drygt 87 procent i det riktiga riksdagsvalet.
Att så många röstade kan tyckas båda gott för den svenska demokratin. Men kanske ändå inte. Att ta ställning för eller emot någonting, att tycka till i ett val, är det många som vill göra. Betydligt färre är intresserade av att engagera sig politiskt. I varje fall i de politiska partierna.
Ungdomsförbunden har det svårt. Synen på partipolitik som seg och byråkratisk, och ett lågt förtroende för politiker och politiska partier, är en besvärlig motståndare. Medlemsantalen har sjunkit från 50 400 medlemmar 2002 till 20 400 år 2016. De siffrorna kan bli ett problem för demokratin. Få unga i politiken innebär per automatik få unga i de beslutande organen.
Samhällsintresserade unga engagerar sig inte partipolitiskt. Ett tydligare fokus på framtidsfrågor behövs för att säkra kommande generationers intresse inom politiken.
Det är frestande att övertolka siffror och undersökningar. Men man kan i varje fall konstatera att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en betydligt starkare ställning i skol- än i riksdagsvalet.
Men om man ska ge sig på att försöka dra någon generell slutsats så är det att partier med en tydlig ideologisk och politisk profil klarar sig bättre än partier utan.
I en tid där allt fler intressen slåss om de ungas uppmärksamhet tvingas de politiska partierna att bli rakare och tydligare i sittbudskap. Om inte drunknar de i mediebruset.
Unga är otåliga och vill ha snabba, raka besked.