– Kommer du tillbaka …
Expediten såg förvånad ut. En halvtimme tidigare hade jag lämnat affären efter att ha provat ett par skor. Jag behövde ta mig ytterligare en funderare. Var det verkligen den typen av skor jag behövde, var det den skon jag ville ha.
Expediten fortsatte: ”Nuförtiden händer det att folk kommer in, provar en sko, ser så att den passar, går hem och beställer den på nätet.”
Och tjänar några hundralappar …
Den traditionella handeln står inför gigantiska utmaningar. E-handeln slår nya rekord, konkurrensen från utlandet hårdnar. För många är det inte längre självklart att handla över disk. Att handla på nätet är praktiskt. Du slipper stå i kö, trängas på stan och du kan hämta ut din vara på ”Posten” från bittida till sent på kvällen.
Visst kan det vara lockande. Ett par musklick och allting är klart.
Men samtidigt som vi gläds över inköpet, och de sparade slantarna, behöver vi förhålla oss till ett par andra aspekter. För även det här myntet en baksida, eller rättare sagt flera.
En aspekt att förhålla sig till är miljöaspekten. Mer e-handel, fler transporter, fler returer. ”Naturligtvis får det konsekvenser för miljön med koldioxidutsläpp och energin som används vid transporter och så vidare”, konstaterade Michael Browne, professor i industriell och finansiell ekonomi och logistik, i samband med att en studie från Göteborgs universitet presenterades.
En studie som visade att drygt en femtedel av alla beställda plagg returneras. Klädesplagg från företag baserade i Sverige kan färdas hundratals mil när de returneras. Först skickas returerna tillbaka till återförsäljaren, som skickar vidare paketen till exempelvis Asien. Där ska returerna kontrolleras för att senare skickas tillbaka till Sverige igen innan plagget åter kan säljas.
En annan aspekt att förhålla sig till är hur handeln på nätet påverkar inte bara butikshandeln utan hela samhällen. Handeln skapar livskvalitet och attraktiva platser för både invånare och besökare. Det är svårt att skapa dessa attraktiva platser när affärsfönstren gapar tomma i väntan på att förvandlas till kontor eller lägenheter.
Tack vare Northvolts etablering förväntas Skellefteå växa så det knakar. Det behövs nya bostäder, nya skolor och förskolor, ny infrastruktur. Det är bråttom. Samtidigt måste stadsplaneringen vara genomtänkt. Det behövs en helhetstanke som tar hänsyn till handel, bostäder och infrastruktur. På så sätt kan kommunen vara med och bidra till ett levande centrum.
Men vi måste också tänka tanken att det är vi som konsumenter som i mångt och mycket avgör hur morgondagens Skellefteå kommer att se ut. Andra städer har kommit längre i omvandlingen av stadskärnorna. Där har de stora butikslokalerna blivit färre, de små fler, det har öppnat kaféer och restauranger. De stora kedjorna har flyttat ut till externa handelsområden.
Det är en utveckling som är trolig även i Skellefteå. I varje fall på sikt.
Hastigheten i handelns omställning går snabbare än någonsin. Enligt Svensk Handels rapport ”Läget i handeln”, som presenterades i våras, kan i värsta fall uppemot 50 000 arbetstillfällen försvinna fram till 2030. Beroende på hur e-handeln utvecklas kan mellan 7 000 och 11 000 butiker försvinna. Än värre blir det om den lågkonjunktur som Sverige är på väg in i blir långvarig.
Det här är siffror som verkligen sätter perspektiv på de där hundralapparna man kan spara genom att handla på nätet.
De flesta av oss vill ha en levande stadskärna, som sjuder av liv, med butiker, restauranger och kaféer. Men för det krävs medvetna val.