FOTO: KATARZYNA KORZA/TT
Skolan är på god väg att bli en av valrörelsens hetaste frågor.
Det finns, med andra ord, förmodligen både stilpoäng och röster att hämta här; på riksplanet såväl som på det lokala planet. Men hur förs debatten?
Först och främst måste man ha klart för sig att det är regering och riksdag som fattar de stora, strategiska och övergripande besluten inom skolans område. Kommunernas uppgift, som dess huvudman, blir i princip att verkställa besluten och finansiera skolan. Kommunerna kan ändå göra skillnad, genom att satsa mer eller mindre.
För bara några år sedan hade regeringen och oppositionen svårt att komma överens, nu verkar de flesta överens om det mesta, men räkna inte med något officiellt samförstånd blocken emellan innan valet. Alltför mycket står på spel.
I tisdags diskuterades skolfrågan i kommunfullmäktige i Skellefteå. Alliansens fyra gruppledare – Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Maria Wiksten (KD) och Daniel Öhgren (C) – hade i en gemensam motion föreslagit att Skellefteå som kommunövergripande mål ska ha ”Sveriges bästa skola senast år 2020”.
Sikta mot stjärnorna, du når trädtopparna. Sikta mot trädtopparna, och du stannar på marken …
En sådan motion, att kommunen ska satsa på skolan, går ju inte att säga nej till ett valår som detta. Men medan Alliansen siktade mot stjärnorna nöjde sig Socialdemokraterna med trädtopparna, ”Sveriges bästa skola senast år 2020” byttes ut till ”en skola i toppklass senast år 2020”. Å andra sidan, det är kanske inte själva målsättningen som är det viktigaste, utan att det finns en samsyn kring att skolan behöver prioriteras.
Om sex år ska Skellefteå ha en skola i toppklass, hur nu det ska kunna mätas och definieras. Samtidigt ska Västerbotten ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Tio år senare, 2030, ska det bo 80 000 invånare i Skellefteå kommun. På vägen dit har idéerna fått plats.
Det är viktigt med målsättningar, med mätbara sådana, utan drömmar ingen framtid, men det är också viktigt att det finns lite power bakom, både i form av politisk beslutsamhet och i form av pengar. Vilket också flera av talarna poängterade. Samtidigt kastades det in åtskilliga brasklappar, bland annat menade kommunalrådet Lorents Burman (S) att ”det blir en utmaning för budgetberedningen att klara av målet”.
Skolan är viktig, befolkningsmålet likaså, men om det inte finns tillräckligt med verkstad bakom allt snack så förvandlas politiken snabbt till en tävlan i vem eller vilket parti som kan formulera bäst one-liners. Och det är en tävlan utan vinnare.