Den som inte syns, finns inte …
Med den logiken borde delar av Sverige vara en vit fläck på kartan, eller i varje fall nästintill.
För när tidningen Journalisten granskade hur SVT:s två stora nyhetsprogram – Aktuellt och Rapport – bevakade Sverige visade det sig att stora delar inte bevakas, bevakas bristfälligt eller att det inte händer någonting där som är värt att bevaka – sett ur ett Stockholmsperspektiv.
SVT har ett public service-uppdrag. I det ingår bland annat att spegla och finnas i hela landet, som det så vackert heter på deras egen hemsida. Att finnas i hela landet är svårt, inte minst efter beslutet att centralisera nyhetssändningarna till större orter. Men att spegla vad som händer i hela Sverige borde vara en överkomlig uppgift.
Det finns 21 regionala redaktioner som kan leverera nyheter.
Men att leverera är en sak, att få synas i något av de stora rikstäckande SVT-nyhetsprogrammen någonting helt annat. Alla som blir överraskade när jag säger att flera av norrlandslänen knappt syns med sina nyheter räcker upp en hand.
Samtidigt är Västerbotten, med stort tv-hus i Umeå, långtifrån sämst i klassen. Vitast bland de vita är Sörmland med ett inslag i Rapport och inget i Aktuellt. Gävleborg hade tre inslag i Rapport och inget i Aktuellt.
Antingen är de redaktionerna väldigt dåliga på att sälja in sina nyheter, om inte så handlar det om helt andra saker.
Som att det är för lite pangpang utanför gängkriminalitetens Malmö och Göteborg. Det är också SVT Skåne och SVT Väst som dominerar de lokala inslagen i nyhetssändningarna. Medan SVT Småland fick inte med ett enda inslag i Rapport.
Men är det verkligen ett problem att till exempel Västerbotten syns så lite i de rikstäckande nyhetssändningarna. Författaren Torgny Lindgren pratar ibland om centrum kontra periferi. Hans slutsats var att centrum alltid var den plats där du själv befinner dig just nu och att allt utanför är periferi.
Så om västerbottningarna nöjer sig med lokaltidningarna och Sveriges Televisions och Sveriges Radios lokala nyhetssändningar …
Men det är inte det som det handlar om. Det handlar om att värna public service-uppdraget att spegla och finnas i hela landet. För den som inte syns, finns inte.
Med andra ord: Den som bara ser på Rapports och Aktuellts nyhetssändningar kan få helt fel uppfattning om liv och leverne i övriga Sverige.
Detta i en tid när både forskare och debattörer alltmer högljutt varnar för att den snedvridna nyhetsrapporteringen ökar den redan vida klyftan mellan stad och land, mellan det Sverige som syns och det som hamnat i medieskugga.
Eller som SVT-journalisten Sverker Olofsson säger till tidningen Journalisten: ”Det handlar om nationella medier som i stor utsträckning har stängt resten av Sverige. De finns med när det sker stora olyckor men sen är det medieskugga.”
Det här är en lika farlig som oönskad utveckling. I en värld där den lokala nyhetsjournalistiken uppenbarligen inte tas på allvar av de rikstäckande tv-kanalerna riskerar landsbygden att förvandlas till ett pittoreskt utflyktsmål som ingen riktigt tar på allvar.
Hur den utvecklingen påverkar förtroendet för medierna kan man bara sia om, men att sia om det är inte alltför svårt.