Bristen på lämplig arbetskraft var 2015 det största hindret för tillväxt i små- och medelstora företag. Var annat företag i Norr- och Västerbotten har det senaste året haft behov av att rekrytera nya medarbetare, men bara hälften av dessa har lyckats hitta rätt personer att anställa. En anledning är att företagen upplever att arbetssökande saknar den rätta attityden.
De små och medelstora företagen står för majoriteten av de nya jobb som skapas. Undersökningar visar att länets företagare ser goda möjligheter att växa under kommande år och att behovet av att anställa fler är stort. Att de inte kan, trots att arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar, och att utanförskapet är stort, tyder på att något är fel.
Flera undersökningar har pekat på vikten av en bättre matchning på arbetsmarknaden. Genom att koppla ihop kompetensutvecklingen hos arbetssökande med kompetensbehoven hos företagen spås jobben bli fler och arbetslösheten mindre. Utifrån detta har politiker fattat beslut om en effektivare validering av kunskaper, en utökad praktik och fler platser på yrkesvux.
Men det finns anledning att tro att de satsningar som görs inte ger den effekt man kunnat förvänta sig.
I Företagarnas rapport ”Det är attityden - dumbom”har små och medelstora företag beskrivit de hinder som finns kopplat till rekryteringen av nya medarbetare. Så mycket som 74 procent av företagen anger att det är ett stort eller mycket stort hinder att hitta arbetssökande med rätt egenskaper och attityd. Inom vissa branscher är siffran ännu högre. Arbetssökandes attityder är, enligt företagen, ofta viktigare än både erfarenhet och kompetens.
Vilka egenskaper som efterfrågas skiljer sig till viss del åt, men generellt handlar det om svårigheterna att hitta personer som tar ansvar, är självgående, som kan samarbeta med andra samt som har både en vilja och ett intresse av att arbeta.
Ska jobben bli fler och arbetslösheten mindre krävs nya grepp. Genom att de satsningar som görs för att förbättra matchningen framförallt handlar om kompetens, inte motivation och attityd, misslyckats man med att förbereda fler för en arbetsmarknad där tjänsterna blivit mer komplexa och betydelsen av självgående arbete större.
I Skellefteå pågår just nu en omstrukturering av de praktiska utbildningarna inom trä och industri. Till hösten startas Skellefteå Trä- och teknikcollege, T2, som är ett samarbete mellankommunen och olika lokala företag och organisationer. Utbildningsledaren Olov Hultin har lovat att alla som fullföljer utbildningen kommer att få jobb (Norran 20/9). Det finns mycket som tyder på att han har rätt.
T2 handlar nämligen inte bara om en modernare maskinpark och ett utökat samarbete med lokala arbetsgivare. Framförallt ska utbildningen genomsyras av en modern pedagogik som bättre kan stimulera ungas motivation och förmåga att ta initiativ, samarbeta och skapa nytt. Utifrån företagarnas rapport verkar de vara på rätt spår.