Vi måste återuppfinna socialismen, sa Venezuelas dåvarande president Hugo Chávez i ett tal för tio år sedan. Chavismen, den venezolanska formen av socialism, skulle skapa en ny vänsterideologi utan Sovjetunionens betungande bagage och dåliga image.
Det slutade som det brukar göra med revolutionära politiker.
Förnyelsen innebar att utländska affärsmän slängdes ut, förstatligande av näringslivet, fängslade meningsmotståndare och en betydande personkult kring president Hugo Chávez. Allt i sann socialistisk anda.
Genom att ständigt rikta den utrikespolitiska udden mot den dåvarande amerikanska presidenten George W Bush vann Chávez en omfattande popularitet, även inom den västerländska vänstern. Venezuela kunde på samma sätt som forna tiders socialistiska diktaturer beskrivas som motpolen till amerikansk imperialism.
I söndags, efter 16 år av socialistiskt styre, förlorade Chávez efterträdare president Nicolás Maduro makten i parlamentet. Enligt Venezuelas valkommission har oppositionen fått 99 platser mot socialisternas 46. Det är det största politiska nederlaget för det socialistiska experimentet hittills.
I dag är landet i stort sett bankrutt. Inflationen är rekordhög, korruptionen är omfattande och mordfrekvensen är den näst högsta i världen. Det råder brist på de flesta basvaror och livsmedelsbutikerna skriker tomma medan den svarta ekonomin växer. Det folkliga missnöjet är utbrett.
Det saknas inte förutsättningar: Venezuela har enorma oljetillgångar. Dessvärre har tidigare förd politik gjort landet för beroende av råvaruhandeln, oljan står för omkring 90 procent av landets exportintäkter och hälften av statsbudgeten. Det historiskt låga oljepriset är en av förklaringarna till den uppkomna ekonomiska krisen.
Det politiska förtrycket som legat som en våt filt över tillväxten. Omfattande protester har pågått sedan president Nicolás Maduro tog över efter Chávez död 2013. Amnesty International larmar om upprepade attacker på mänskorättsaktivister. Oppositionspolitikern Leopoldo López sitter fängslad. Venezuela är det land som i sällskap med Colombia har sämst pressfrihet i Latinamerika enligt organisationen Reportrar utan gränser.
Det kommunistiska Kuba har med stapplande steg närmat sig USA med återupptagna diplomatiska förbindelser. Med en bruten socialistisk maktkoncentration i Venezuela finns möjlighet till en mer världstillvänd inställning. Först väntar dock politisk oro då den nyvalda parlamentsmajoriteten kommer att ställas mot den socialistiske presidenten.
Det fanns inget nytt med chavismen. Det var samma gamla dunkla socialistiska idéer. Det socialistiska projektet överlevde så länge man kunde finansiera det med statliga oljepengar