Anna Kinberg Batra kom till moderatstämman i Karlstad med en stor utmaning i bagaget: Att visa ledarskap – både som partiledare och som statsministerkandidat.
Stämman började sådär. I den första omröstningen körde ombuden över partiledningen och fick igenom krav på reformerad arbetsrätt.
I sitt stämmotal – som var Anna Kinberg Batras starkaste framträdande sedan hon valdes till partiledare – blev ambitionen att visa ledarskap däremot tydlig.
För det första handlade talet på lördagseftermiddagen om att visa att hon har ett eget projekt som partiledare och inte är vald som en förlängning av Fredrik Reinfeldt. Det underströks inte minst i en svidande uppgörelse med Moderaternas jobbpolitik: ”Vi var arbetarpartiet som gick till val utan jobbpolitik”, konstaterade hon.
Men även formuleringen ”jag har inlett en viktig omprövning av vår migrations- och integrationspolitik”, syftade till att markera distans till företrädaren.
För det andra ville Anna Kinberg Batra sätta press på regeringen i migrationsfrågan. I talet lyfte hon bland annat fram partiets krav på gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd. Det senare är med största sannolikhet något som Moderaterna får igenom i de pågående migrationsöverläggningarna med regeringen.
Även om statsminister Stefan Löfven (S) också har öppnat för tillfälliga uppehållstillstånd ger det Anna Kinberg Batra chansen att framstå som den verkliga vinnaren. Det kommer nämligen inte att råda någon tvekan om att det är det rödgröna samarbetet och Miljöpartiet som är förloraren.
För det tredje påminde hon alla de stämmoombud som efter decemberöverenskommelsens (DÖ) fall vill se snabba åtgärder för att fälla regeringen om att det inte kommer att hända. Den parlamentariska situation som ledde fram till decemberöverenskommelsen är fortfarande verkligheten och att vara beroende av Sverigedemokraterna är inte ett alternativ.
Moderatstämman har tillfälligt lagt band på dem som snabbt vill fälla regeringen. Men relativt snart lär muttrandet i partiorganisationen återkomma. Innerst inne känner många M-väljare och partiaktiva att det viktiga i dagens parlamentariska läge är att en alliansbudget skulle kunna få majoritet.
Att påminna sina aktiva om riskerna med ett SD-samarbete fortsätter därför att vara den stora utmaningen för Anna Kinberg Batra.
Att hon åker från stämman något starkare gör det aningen enklare.
Svend Dahl