Dålig luft har blivit ett problem.
Även om luften i Sverige är bättre än i många andra länder är den inte bra. Varje år dör drygt 8 000 svenskar på grund av dålig luft. Det konstaterar forskare vid bland annat Universitätsmedizin Mainz i Tyskland i en rapport framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology). Motsvarande siffra för Europa är runt 800 000.
Andas bör man, annars dör man.
Det är en helt vanlig dag, du gör det du brukar göra; äter, sover, jobbar, umgås med familj och vänner. När dygnet har gått har du tagit 20 000 andetag, du har andats in 10 000 liter luft. Är luften du andas inte ren ökar risken för negativa hälsoeffekter. Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.
Luften i Skellefteå är inte bra. Det är ingen nyhet. Skellefteå är en av 30 svenska städer som inte når miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” där man mäter nivån av partiklar i luften. Skellefteå är inte sämst i klassen, det är Sundsvall, Visby och Stockholm, men situationen är ändå oroande, det har den för övrigt varit i rätt många år nu. Mätningen är gjord på Viktoriagatan.
Någonting måste göras. Enligt en ny amerikansk studie – som det refereras till i rapporten ”Problemet med partiklar: Rambolls luftkvalitetsrapport 2019” – antyder att ”de långsiktiga effekterna av dålig luft på våra lungor kan likställas vid att röka ett paket cigaretter om dagen.”
Den dåliga luften är ett problem som Skellefteå kommun inte själva kan lösa. Ett problem som fler broar över älven heller inte löser. Utsläppen av partiklar, försurande, gödande och ozonbildande ämnen sprids över ett större område med en centrumbro, ja, men utsläppen blir inte mindre. Visst, i takt med att dagens fordonsflotta pensioneras kommer utsläppen att minska. Samtidigt ökar trafiken i Skellefteå. Kommunens utredare talar om tusentals fler fordon per dygn, kanske så många som tiotusen om befolkningsmål infrias och Northvolt blir den succé som många hoppas på.
Skellefteås infrastruktur har utretts år ut och år in. Känslan är att det har lappats och lagats i utredningarna i takt med att förutsättningarna förändrats. Frågan som behöver ställas av den politiska oppositionen är hur up-to-date planerna egentligen är. Om Skellefteå kommun har tagit tillräckligt stor ekonomisk höjd vad gäller satsningar på infrastruktur i alla dess former.
Det är en fråga som diskuteras, men som borde diskuteras än mer. Det vänds och vrids på de enskilda projekten från talarstolen i kommunfullmäktige, men den övergripande diskussionen kopplad inte bara till människors hälsa och till transporternas negativa påverkan på klimatet och miljön är i det stora hela obefintlig. Ibland sås det frön, men de tillåts inte gro.
Ska luftkvaliteten bli bättre måste helt enkelt trafiken i centrum minska, och det radikalt. Gator behöver enkelriktas, gatuparkeringar plockas bort, förutom handikapplatser, och ersättas av parkeringshus i utkanten av centrum. Men framför allt behöver genomfartstrafiken ledas utanför staden. Men att hoppas på en ny E4-dragning inom överskådlig tid är att hoppas på alldeles för mycket. I konkurrens med andra stora infrastrukturprojekt har Skellefteås behov inte tillgodosetts.
Människan och miljön måste sättas i centrum när stora, övergripande infrastrukturfrågor diskuteras.