Den försämrade lönsamheten för sågverken kan förklaras utifrån de ekonomiska beslut som EU och Riksbanken fattat den senaste åren. När EU beslutade om ett förbud mot import av ryskt trä kort efter den olagliga invasionen av Ukraina uppstod ett underskott på träråvara som ännu kvarstår. Skogsägare gynnas av underskottet, eftersom de kan sälja sitt virke till höga priser. För sågverk, som det Holmen Skog äger i Kroksjön, har de höga virkespriserna istället bidragit till en försämrad lönsamhet.
På samma sätt som EU:s importförbud påverkat priset på träråvaror har Riksbankens räntehöjningar fått mycket kännbara konsekvenser för sågverksindustrin. Styrräntan sänktes visserligen i augusti. Innan dess har dock upprepade höjningar av räntan under två års tid gjort det dyrare än på mycket länge för den som vill låna pengar från banken. Räntekostnaderna har i många fall fördubblats för bostadsägare. Den snabbt stigande räntan har påverkat ekonomin negativt för både hushåll och företag som vill bygga. Den förda räntepolitiken har därmed bidragit till att Kroksjön varslar.
Med facit i hand framstår det som att Riksbankens styrränta pendlat mellan två ytterligheter. Först en lång period av nollränta, sedan en tvåårsperiod av snabba höjningar, innan den senaste sänkning gjordes ned till en styrränta på 3,5 procent. Det finns anledning att ifrågasätta om den hastigt svängande räntepolitiken Riksbanken fört verkligen varit den bäst. I synnerhet när byggandet påverkats så starkt negativt.
Det är svårt att se hur Holmen Skog kunnat undvika att varsla personal. Om regeringen hade gjort något för att gynna bostadsbyggandet, oavsett hög- eller lågkonjunktur, hade varslet kunnat omfatta färre av de anställda. Tyvärr visar statistik från SCB att den låga nivån på bostadsbyggandet präglar även detta års siffror. Det visar att den förra regeringens bostadspolitik tyvärr inte bytts ut mot ett bättre alternativ, inom ramen för Tidö-avtalet.
Förbudet mot handel med trävaror från Ryssland bör bestå. Det är ett pris värt att betala för att strypa den ryska krigsindustrins intäkter. Därmed kommer priset på träråvaror att förbli högt. Istället får sågverken hoppas på en snabb återhämtning inom byggsektorn. För trots det dystra varslet finns det anledning till framtidstro. Prognoser från Boverket, Konjunkturinstitutet och Byggföretagens branschorganisation ger en enig bild framtiden. De bedömer att byggsektorn väntas påbörja en försiktig återhämtning nästa år, med ett ökat byggande som följd.
På några års sikt behöver framtiden inte vara lika mörk som den kanske ter sig idag för den snart hundraåriga sågen i Kroksjön. Men det kommer krävas en bättre och mer liberalt betonad bostadspolitik av regeringen. Samtidigt som Riksbankens styrränta inte får bidra till att bostadsbyggandet går helt i baklås. Om det blir den politiska lärdomen är mycket vunnet för sågverkens framtid. Sågverket i Kroksjön behöver bidra till den viktiga sågverksindustrin i norra Sverige i minst hundra år till.
Adam Bäckström, fristående ledarskribent